Många pratar om fossilfritt men det är inte alltid lätt att veta vad som menas med det, och vilka områden som snabbast och mest kostnadseffektivt ger resultat. Därför har Sigill Kvalitetssystem och ett antal företag inom livsmedelsbranschen tagit fram en guide mot en fossilfri livsmedelskedja.

Hållbarhetsexperter från HK Scan, Arla, Lantmännen och Spendrups har kartlagt var de största fossila utsläppen finns i primärproduktionen, transportledet och i förädlingsledet för fyra olika produkter: mjölk, vetemjöl, nötkött och öl. Detta framkommer från en rapport gjord av Nina Nordh på Greppa Näringen.

Utmaningen har varit att hitta de områden som står för betydande fossila växthusgasutsläpp där en omställning till fossilfritt gör mest nytta. Fokus i guiden ligger på de områden där lantbrukaren, eller aktörer senare i livsmedelskedjan, kan fasa ut användningen av fossil energi eller produkter av fossilt ursprung. Det handlar om allt från vilket bränsle som används i exempelvis traktorer och torkanläggningar samt vid förädling av råvarorna, till transport och tillverkning av de olika produkter som behövs genom hela livsmedelskedjan

När det gäller lantbrukets utsläpp av metan och lustgas, det vill säga utsläpp från idisslare, överskott av gödsel, nedbrytning av växter som förmultnar etc., ingår det inte heller i guiden. Det betyder att även när de fossila växthusgasutsläppen har minimerats i värdekedjan, kan det fortfarande återstå betydande utsläppskällor av växthusgaser som man behöver hantera på annat sätt.

Fossilfritt bränsle centralt vid omställningen av lantbruket
I guiden betonas att många av de verktyg som behövs för en fossilfri omställning av livsmedelskedjan redan finns i dag. Ett av de viktigaste stegen är att använda förnybara bränslen i gårdens traktorer och andra maskiner. En av dem som medverkat i arbetet med guiden, Elina Matsdotter som är hållbarhetschef på HK Scan, kommenterar att kostnaden för förnybart bränsle är en stor utmaning för branschen. Det lönar fortfarande sig mer att köra traktorer på fossil diesel i stället för förnybara alternativ och att det behövs politisk draghjälp för att jämna ut skillnaden. Vid sidan av bränslen lyfter guiden fram torkningen av spannmål som ett viktigt område.

Minskat klimatavtryck från mineralgödsel
I LRF:s färdplan för ett fossilfritt lantbruk är målet att lantbruken i Sverige ska vara 100 procent fossilfria när det gäller drivmedel, torkning och värme till 2030, och att man på sikt ska fasa ut användningen av mineralgödsel som tillverkats med fossil energi. Just mineralgödsel är något som guiden lyfter fram som ett av de områden som kan göra störst skillnad när klimatavtrycket ska minska, och där fossilfria alternativ nu är på väg ut på marknaden.

Johanna Taflin, projektledare för hållbar utveckling vid Lantmännen, berättar att de i år för första gången har använt sig av fossilfritt kvävegödsel i odlingsprogrammet Klimat & Natur. Hon förklarar att sedan arbetet med Klimat & Natur startade 2015 har klimatavtrycket från veteodlingarna minskat med cirka trettio procent. Med den fossilfria mineralgödseln minskar klimatpåverkan med ytterligare femton procentenheter. Det som återstår nu är framför allt lustgasavgång från åkermarken. Den fossilfria mineralgödseln som använts har tillverkats med hjälp av förnybar energi i stället för fossil naturgas och därmed har klimatpåverkan vid produktionen minskat rejält.

Beroende på bransch finns det även andra insatser på gårdarna som enligt guiden är prioriterade för att nå en fossilfri produktion, till exempel att se till att fodret till djuren har tillverkats utan fossila bränslen, att använda växtbaserad plast till ensilagebalar och att energin som driver mjölkningsmaskiner är fossilfri.

Från gård till förädling
Guiden om en fossilfri livsmedelskedja inkluderar också insatser som kan göras från gård till förädling. Det handlar om att transportfordonen behöver använda fossilfritt bränsle och att elen i förädlingsledet är fossilfri. Förpackningsmaterial och andra ingående råvaror behöver vara av fossilfritt eller återvunnet material samt fossilfritt tillverkade, och om man exempelvis gasförpackar kött med koldioxid behöver den vara fossilfri.

Vid det webbinarium som hölls i augusti när guiden presenterades konstaterades att även om det redan i dag finns många fossilfria alternativ på plats för att kunna ställa om till en fossilfri livsmedelskedja, behöver man också arbeta med de naturliga utsläppen av växthusgaser i lantbruket. Det är också en stor utmaning att få upp marknadens intresse så att lantbrukarna får betalt för merkostnaden för mer fossilfria produkter och kan genomföra den fossilfria omställningen så snabbt som möjligt.