I veckan enades Europaparlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet i trialogförhandling om ett certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid. Den politiska överenskommelsen lämnar lantbruk orört för tillfället, men utvärdering planeras till 2026.

EU-kommissionens presenterade sitt förslag till certifieringsramverk den 30 november 2022. Syftet med lagstiftningen är att på EU-nivå skapa ett frivilligt certifieringssystem, som ett verktyg för att minska utsläpp och att lagra in kol. Målet är att systemet ska bidra till att nå EU:s mål om klimatneutralitet till 2050, genom marknadsbaserade lösningar.

Med anledning av senaste tiden bondedemonstrationer runt om i EU presenterade EU-kommissionen under torsdagen ett förenklingspaket, för att försöka avhjälpa den pressade situationen i lantbrukssektorn. Bland annat föreslår EU-kommissionen att antalet kontroller på gård ska halveras. EU-kommissionen föreslår även att lantbrukare inte ska straffas om de inte uppfyller CAP-regelverket på grund av klimatrelaterade kriser, så som torka eller översvämningar.

Frihandelsavtal
Rysslands anfallskrig i Ukraina har försvårat landets export av jordbruksprodukter och livsmedel. För att bistå Ukraina, har EU inrättat så kallade solidaritetsstäckor samt upprättat ett tillfälligt frihandelsavtal (ATM) för jordbruksprodukter från Ukraina till EU. Nuvarande frihandelsvaltal löper ut den 5 juni, varvid EU-kommissionen i slutet på januari lagt fram ettt förslag till förlängt handelsavtal. Detta skulle gälla fram till juni 2025.

I EU-kommissionens förslag föreslås skyddsåtgärder om importen av socker, kyckling och ägg blir högre än den var under åren 2022–2023. Anledningen till de föreslagna skyddsåtgärderna är att minska risken för en obalans på EU:s inre marknad, vilket tidigare uppstått vid höga importflöden från Ukraina.

EU-kommissionens förslag har från början fått kritik från Copa-Cogeca, paraplyorganisationen för lantbruksorganisationer och kooperativ, som vill se att skyddsåtgärder för fler produkter. De vill även se att referensåret för skyddsåtgärder ska vara 2021–2022.

Nu har Copa-Cogeca, tillsammans med en rad branschorganisationer som representerade sektorer som påverkas negativt av importen från Ukraina skrivit ett öppet brev till beslutsfattare inom EU. Bland de andra organisationerna finns AVEC, som representerar fågelproducenter, CIBE, som representerar sockerbetsodlare och CEPM, som representerar majsproducenter. I brevet uppmanar organisationerna beslutsfattare att utöka EU-kommissionens förslag så att det även inkluderar spannmål och honung, samt att referensåret ändras.

Ett av argumenten som används för att förespråka en stramare hållning är att lantbrukare i Rumänien, Polen, Bulgarien, Ungern och Slovakien redan nu säljer sina produkter för 60 procent av det genomsnittliga marknadsvärdet i EU, som är lägre än normalt.

Nästa seg i processen är att Europaparlamentet tar ställning till EU-kommissionens förslag, eftersom Ministerrådet redan godkänt EU-kommissionens förslag. I Europaparlamentet är utskottet för internationell handel ansvariga för förslaget.

Antibiotika
Den 21 februari publicerade den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) en rapport om hur konsumtionen av antibiotiska påverkar förekomsten av resistenta bakterier hos människor och livsmedelsproducerande djur i EU.

Rapporten visar att konsumtionen av antibiotika hos livsmedelsproducerande djur i EU minskat med 44 procent mellan 2014 och 2021. Samtidigt har konsumtionen hos människor varit stabil. Rapporten visar även att andelen resistenta bakterier minskat under samma period.

Anledningen till att EFSA, med hjälp av det europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska läkemedelsmyndigheten, har tagit fram rapporten är för att följa upp trender för antibiotikaresistenta bakterier. Årets rapport är den fjärde som gjorts sedan 2019.

Ordförande
Måndagen den 19 februari meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att hon kandiderar för omval. Hon blev 2019 EU-kommissionens första kvinnliga ordförande. Ursula von der Leyen har tidigare varit försvarsminister i Tyskland, för det liberalkonservativa partiet Christian Democratic Union, CDU.

Nästa steg i processen är att Von der Leyen behöver bli utnämnd som toppkanditat, även känt som Spitzenkandidat, av den konservativa partigruppen European Peoples Party, EPP. Den omröstningen kommer att hållas vid partigruppens kongress i Bukarest den 6–7 maj.

Därefter behöver hon efter Europaparlamentsvalet bli nominerad av medlemsstaterna, samt med en majoritet bli godkänd av Europaparlamentet.