En politisk överenskommelse om förnyat frihandelsavtal med Ukraina är nådd. Den innebär vissa begränsningar mot senaste åren men för vete ligger banan öppen och lantbrukare i europeiska länder som gränsar till Ukraina lär inte vara nöjda.

Rysslands anfallskrig i Ukraina har försvårat landets export av jordbruksprodukter och livsmedel. För att bistå Ukraina, har EU inrättat så kallade solidaritetsstäckor samt upprättat ett tillfälligt frihandelsavtal (ATM) för att underlätta export från Ukraina till EU. Nuvarande frihandelsvaltal löper ut den 5 juni, varför EU-kommissionen i slutet på januari lagt fram ett förslag till förlängt handelsavtal. Detta skulle gälla fram till juni 2025.

Efter en snabb process har EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet nått en politisk överenskommelse om det förnyade frihandelsavtalet (ATM) med Ukraina. Överenskommelsen är en kompromiss mellan EU-kommissionens ursprungliga förslag och Europaparlamentets. Resultatet är att skyddsmekanismer, så som handelsregleringar (tariffer), kommer att användas om importen från Ukraina överstiger importen från referensåren 2022–2023. Europaparlamentet ville att man skulle använda referensåren 2021–2023. Samtidigt utökas EU-kommissionens föreslagna lista av produkter som ska ha skyddsmekanismer från att bara vara socker, ägg och kyckling till att även omfatta honung, majs, havre och gryn (processat spa, tex havregryn eller mannagryn). Överenskommelsen skärper även tiden EU-kommissionens får på sig att implementera skyddsåtgärder, från tre veckor till två.

Paraplyorganisationen för lantbruksorganisationer och kooperativ, Copa-Cogeca, kritiserar överenskommelsen, eftersom de hade velat se att Europaparlamentets förslag till referensår 2021–2023 använts. Organisationen vill även se att vete ska omfattas av skyddsmekanismer.
Den politiska överenskommelsen har redan godkänts av Europaparlamentets handelsutskott, vilket innebär att nästa steg i processen är godkännande i plenum i slutet av april. Därefter ska även ministerrådet anta överenskommelsen, innan det nya frihandelsavtalet kan träda i kraft.

Att Ukraina tillåts exportera lantbruksprodukter utan tullar till EU har satt prispress på bland annat spannmål i Europa och värst är prispressen i de europeiska länder som gränsar till Ukraina. Dock ska man vara klar över att åtgärden har tillkommit för att hjälpa Ukraina att sälja jordbruksprodukter och på så vis erhålla en möjlighet att fortsätta strida mot Ryssland. En strid, som innebär att om Ukraina faller, ett nytt land i Europa kan stå på tur för ett ryskt anfall. I det perspektivet är det kanske inte så viktig om vete kostar 185 eller 200 euro per ton, kanske inte ens för en polsk lantbrukare, som ju kan vara en av dem som står på tur.