Ofta illustreras matsvinn med bilden att vi konsumenter slänger var femte matkasse. Få känner till att motsvarande 1 375 000 matkassar per år aldrig ens når butiken. De förstörs redan på åkern, framför allt av bökande vildsvin.
Vildsvin orsakar skador i jordbruket för 1,1 miljarder kronor per år (Källa: SLU). Räkneexemplet ovan baseras på PROs noterade kostnad för en av de dyrare matkassarna i Sverige 2019, 800 kronor.

– Det är lätt att förstå att detta är en ödesfråga för Sveriges bönder, som bokstavligen plöjer ner pengar och arbete i sina åkrar för att sedan se skördarna förstöras av vilda gratisätare,ofta flera gånger per odlingssäsong till stora kostnader och tidspillan. Jag vet hur det är, för jag är själv drabbad i mitt lantbruk, säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Viltskadorna är också ett allvarligt hot mot svensk livsmedelsproduktion. Pandemin har visat på vikten av ett lands försörjningstrygghet och livsmedelsproduktionen klassas av regeringen som samhällsviktig verksamhet.

– 2017 antog riksdagen en nationell livsmedelsstrategi som säger att svensk livsmedelsproduktion ska öka. Strategin blir omöjlig att förverkliga om viltskadorna inte drastiskt minskar. Regeringen har också i flera sammanhang, senast vid presentationen av budgetpropositionen, uttryckt ambitionen att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland. Att då inte ta itu med viltskadorna på åkern och i skogen strider mot allt hållbarhetstänk, säger Palle Borgström.

Så hur hamnade vi här?

Jaktlagen från 1987 beslutades när nuvarande förhållanden i viltstammar och mängden viltskador inte kunde förutses.
Fortfarande är det tillåtet att gynna vildsvin genom utfodring, samtidigt som statens expertmyndighet säger att skador som orsakas av samma viltart ska halveras inom fem år.
Politikerna har lämnat över frågan till parterna, där de som brukar marken enbart har kostnader och det mesta av värdena hamnar hos icke-markägande jägare.
LRF vill

att politiken erkänner viltskadorna som ett samhällsproblem.
att regeringen tillsätter en ny jaktlagsutredning.
att regeringen snarast beslutar om effektiv reglering av utfodring av klövvilt.
LRF har tagit fram en egen handlingsplan mot viltskador. I den presenteras ytterligare kostnader orsakade av vilt. Förutom skadorna i jordbruket förstör älg och kronhjort skog till en kostnad av 11,9 miljarder per år (Källa: Skogsbranschen), en betydande förlust av förnybar råvara och biobränsle.

Trafikolyckor, inklusive spårbunden trafik, orsakade av vilt kostar samhället årligen 5 miljarder kronor (Källa: SLU och Trafikverket).

Dessa sammanlagda årliga kostnader på 18 miljarder ska ställas mot jaktens värde, inklusive rekreation, på 4,5 miljarder per år (Källa: SLU).