Efter fjolårets historiskt sett dåliga skörd, bland de sämsta på 30 år, går vi nu mot en skörd som är den viktigaste på länge. Lantmännens prognos för årets svenska skörd uppgår till 5,4 miljoner ton spannmål. Det är att betrakta som en genomsnittlig skörd sett till de senaste åren. 

Men det började inte så bra med ett försenat vårbruk och regionala variationer i landet.
– Ett försenat vårbruk och den blöta vintern och torra försommaren i stora delar av landet gör att årets vårgrödor kommer ge en generellt lägre skörd, samtidigt som höstgrödorna ser bättre ut. Vad gäller kvaliteten på årets skörd har lantbrukarna gjort de insatser som går, men kvalitetsutfallet bestäms till stor del av vädret under skörd, säger Per Germundsson, chef försörjning och försäljning spannmål, Lantmännen Lantbruk.

Det finns regionala skillnader i skördeprognosen, där exempelvis västra delarna av Götaland och Östergötland samt områden i Skåne går mot en bra skörd. Vikbolandet och södra Gotland är två områden som däremot drabbades extra hårt av försommartorka och som ser ut att få ett lägre skördeutfall. Även inom ovan nämnda geografiska områden förekommer variationer.

Lantbrukets lönsamhet en förutsättning för svensk livsmedelsförsörjning
En orolig omvärld understryker vikten av ett livskraftigt och konkurrenskraftigt svenskt lantbruk och en robust nationell livsmedelsförsörjning. Skörden är grunden för lönsamheten inom lantbruket och det är av stor vikt att lantbrukarna kan bärga jämna och stora skördar av god kvalitet.

Fjolårets skörd på 4,3 miljoner ton spannmål var bland de sämsta på 30 år och Sverige – som vanligtvis exporterar spannmål – har i stället behövt importera för att täcka behovet. Den dåliga skörden i kombination med höga priser på insatsvaror, energi och ökade räntekostnader har varit utmanande för många svenska lantbrukare. Marginalerna inom det svenska lantbruket är små och en bra skörd i år är kritiskt för svenskt lantbruk, men också för den inhemska livsmedelsproduktionen och svensk livsmedelsberedskap.

– Jämfört med förra året ser det ut att kunna bli en bra skörd, men skördarna behöver vara större och jämnare över tid. Konkurrenskraften och lönsamheten i lantbruket behöver stärkas för att täcka de stora investeringsbehoven, klara klimatomställningen och säkra Sveriges livsmedelsförsörjning. Exempelvis behövs investeringar på över 50 miljarder kronor i klimatanpassningar som bevattning och dränering. Här behöver såväl marknaden som politiken agera då lantbrukets lönsamhet inte tillåter investeringar i den storleken, säger Magnus Kagevik, vd och koncernchef på Lantmännen.

Lantbrukare över hela landet förbereder sig nu på ett intensivt arbete med årets viktiga skörd. Skörden pågår mellan juli och oktober, därefter sammanställs skördeutfallet.

Beskrivning av ett normalår 
Ett normalår beräknas som snittet över fem år efter det att bästa och sämsta året räknats bort från de senaste sju åren. På så sätt anpassas värdet för ett normalår kontinuerligt. 2024 prognostiseras skörden till 5,4 miljoner ton spannmål vilket är att betrakta som en normalstor skörd.

Beräkningen bakom Lantmännens skördeprognos
Skördeprognosen baseras på en avkastningsberäkning som bygger på väderdata, nederbörd, temperatur samt arealuppgifter för varje län, vilka lantbrukarna i Sverige skickat in till Jordbruksverket. Även historiska uppgifter, exempelvis avkastning för liknande år, vägs in. Men det är samtidigt viktigt att beakta att även om Lantmännen gjort flera beräkningar, utifrån flera säkerställda datakällor, finns det alltid en viss osäkerhet i prognoser. Vädret under den resterande delen av sommaren och under skörden påverkar också både den faktiska volymen och kvalitén. Hur årets skörd blir vet vi säkert först när lantbrukarna har bärgat sin skörd och resultatet har sammanställts.