Priset på svensk åkermark har stigit kraftigt under de senaste 25 åren, men den snabba uppgången bröts när räntorna steg 2022. Statistik från Jordbruksverket visar att markpriserna utvecklats mycket olika mellan landets regioner, där slättbygderna i södra Sverige haft den starkaste värdeökningen medan norra Sverige haft en betydligt lugnare utveckling.

När 2000-talet inleddes kostade en hektar åkermark i Sverige bara en bråkdel av dagens nivå. Under de följande två decennierna steg priserna nästan oavbrutet. I början av 2020-talet låg riksgenomsnittet på drygt 130 000 kronor per hektar, innan priset sjönk tillbaka till 123 800 kronor per hektar under 2023. Det var den första tydliga nedgången på många år. Samtidigt har skillnaderna mellan olika delar av landet vuxit. I Götalands södra slättbygder uppgick det genomsnittliga priset 2023 till 275 800 kronor per hektar, medan motsvarande pris i Övre Norrland var 22 300 kronor per hektar. Den bördigaste åkermarken är därmed mer än tolv gånger så dyr som den billigaste. Även utvecklingen över tid skiljer sig åt. Sedan 2013 har priserna ökat med mellan 57 och 125 procent beroende på produktionsområde. De största uppgångarna har i regel skett i slätt- och mellanbygder där marken har hög avkastningsförmåga och konkurrensen om arealen är större, medan utvecklingen varit betydligt lugnare i skogsbygder och norra Sverige. Jordbruksverket pekar bland annat på EU jordbruksreform 2005, då gårdsstödet kopplades till areal i stället för produktion, som en viktig förklaring till att markvärdena steg, särskilt i områden där stöden fick större betydelse. Den långa perioden med mycket låga räntor efter finanskrisen 2008 bedöms också ha bidragit till prisuppgången genom att göra finansieringen billig och öka intresset för mark som investering. Sambandet mellan ränta och markpris blir särskilt tydligt de senaste åren. Riksbankens styrränta låg omkring 3,75 procent vid millennieskiftet, sänktes successivt under finanskrisen och nådde senare noll och till och med negativa nivåer under 2015–2021. Under 2022 och 2023 höjdes styrräntan snabbt till 4,0 procent för att bekämpa inflationen. Samtidigt upphörde den långvariga prisuppgången på åkermark. Efter rekordnivån 2022 föll det genomsnittliga priset med omkring fem procent under 2023. Det innebär att jordbruksmarken, till skillnad från många tidigare år, inte fortsatte att stiga i värde trots hög inflation. Den utvecklingen talar för att finansieringskostnaden har stor betydelse för marknaden, även om faktorer som jordbruksstöd, lönsamhet, utbudet av mark och lokala förhållanden fortfarande spelar en avgörande roll. Trots den senaste inbromsningen är den långsiktiga trenden tydlig, svensk åkermark har blivit en av de tillgångar som ökat mest i värde sedan millennieskiftet.