Två månader kvar till valet, då är partierna överens om en sak: Den fem år gamla livsmedelsstrategin behöver uppdateras. Det var ett tydligt besked som samtliga politiker gav på LRFs och Livsmedelsföretagens seminarium om framtidens livsmedelsförsörjning.

Att politikerna visar sådan enighet kring behovet av en uppdaterad nationell livsmedelsstrategi är ett bevis på hur viktig en robust och flexibel livsmedelsproduktion har blivit efter coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Samtidigt som JAS-planen har flugit över Visby så har diskussionerna på många av seminarierna präglats av frågor kring beredskap och försörjningsförmåga.

På den direkta frågan om vem som vill se en uppdaterad livsmedelsstrategi räckte riksdagsledamöterna Isak From (S), Alexandra Anstrell (M), Daniel Bäckström (C), och Magnus Oscarsson (KD), genast upp sina händer. Den nationella livsmedelsstrategin klubbades av riksdagen 2017 och utgör grunden för hur den offentliga sektorn arbetar med och för livsmedelskedjan. Politikerna på seminariet var överens om att den dramatiska utvecklingen sedan dess – med sommartorkan 2018, coronapandemin, kostnadskrisen och kriget i Ukraina – kräver en översyn och uppdatering av strategin.

LRFs förbundsordförande Palle Borgström och Livsmedelsföretagens ordförande Sofie Eliasson Morsink var mycket positiva till den politiska enigheten kring en uppdaterad livsmedelsstrategi.

– Livsmedelsstrategin är och har varit bra, men den har inte levererat i form av tillväxt som det var tänkt och den har också saknat tydliga mål. Att politikerna nu är överens om att uppdatera livsmedelsstrategin är ett viktigt beslut för Sveriges jord- och skogsbrukare. Vi behöver öka produktionen av insatsvaror. Ökad produktion av biobränsle och mineralgödsel är bra för både klimatet och beredskapen, och det minskar dessutom vårt beroende av Ryssland. Nu är det viktigt att politikerna enas om en uppdaterad strategi så snabbt som möjligt, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

– När livsmedelsstrategin togs fram var det många av oss som tog tillgången på mat och dryck för givet. Allt som har hänt sedan 2017 har visat hur sårbara vi faktiskt är. Beredskapen måste stärkas och försörjningsförmågan måste öka. Om vi vill ha en livsmedelssektor som kan föda en befolkning i en kris, då behöver vi ge lantbruket och livsmedelsproducenterna förutsättningar att bli lönsamma, växa och utvecklas. Vi behöver en livsmedelsstrategi som utgår från att det bästa sättet att skapa en livsmedelssektor med motståndskraft är att öka dess konkurrenskraft, säger Sofie Eliasson Morsink, ordförande Livsmedelsföretagen.

Om LRF och Livsmedelsföretagen
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. Källa: Jordbruksverket