Några av världens främsta forskare inom djurs beteende och välfärd finns på när håll, nämligen vid Linköpings Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Häromdagen besökte de ett fullsatt Vreta Kluster där lantbrukare och djurhållare från hela länet samt representanter från länsstyrelsen fanns på plats.
– Vi i Sverige ligger långt fram när det gäller forskning kring djurs välfärd och beteende. Tillsammans med Nederländerna och Storbritannien är vi ledande i Europa. En del av den forskningen bedrivs vid Linköpings Universitet, med forskningsstallar vid Vretagymnasiet.
Professor Linda Keeling från Sveriges Lantbruksuniversitet och professor Per Jensen vid Linköpings universitet var tillsammans med sina forskargrupper från Excellenscentrum för Djurvälfärd på besök i klustret. Syftet var att presentera de senaste forskningsresultaten och svara på näringens frågor kring djurens välfärd och beteende samt att få med sig nya forskningsområden från praktiken.
Intresset för djurens välfärd och engagemanget var stort bland deltagarna.
– Alla måste ta sitt ansvar och alla tjänar på att djuren mår bra. Branschen har inte råd med ytterligare en skandal. Vi måste bygga upp ett förtroende för svensk djurhållning. Vi drabbades väldigt hårt i samband med grisskandalen 2009, då ett fåtal incidenter förstörde för alla oss andra, berättar Åsa Steen, grisuppfödare vid Norrö Västergård i Ödeshög.
Åsa Steen var en av många djurhållare som valde att komma till Vreta Kluster under dagen. Hon tycker att glappet mellan forskningen och näringen är för stort och skulle önska att kunskapsnivån kring djurs beteende och välfärd var större både hos allmänheten, hos kontrollanterna på länsstyrelsen och hos journalisterna.
– Jag jobbar med mina djur varje dag och är stolt över mitt jobb. Naturligtvis månar jag om att djuren har det bra. Men det finns alltid nytt att lära, som här idag fick jag reda på att stress hos djur kan gå i arv. Hur skulle vi kunna utnyttja den kunskapen för att få lugnare djur?
Per Jensen redogjorde för några av de resultat man kommit fram till i de forskningsprojekt som han driver. Bland annat fick vi reda på att tidiga erfarenheter hos nyfödda djur påverkar deras senare beteenden.
– Vi har visat att djur som tidigt i livet haft mycket kontakt med skötaren blir mindre rädda för människor och även får ett mer avancerat lekbeteende, säger han