Stödandelen för investering i åtgärder för minskad ammoniakavgång har höjts från 40 till 50 procent i denna programperiod av CAP. Men nivån borde vara 76 till 90 procent för en exempelgård med 5 000 m3 nötflytgödsel för att investeringen ska vara lönsam.

Samtidigt behöver ansökningarna tiofaldigas under den pågående programperioden, enligt en ny svensk rapport, publicerad av Markus Hoffmann på Greppa Näringen.

EU kommissionen har ett pågående överträdelseärende mot Sverige för att inte ha minskat ammoniakläckaget från jordbruket tillräckligt mycket till en utsläppsdeadline som var år 2020. Därför pågår nu en skriftväxling mellan regeringen och EU. Samtidigt har Naturvårdsverket bekostat en studie av Agrifood i Lund för att undersöka hur ekonomiska stöd borde vara utformade för att fler lantbrukare ska söka dem för åtgärder för mindre ammoniakavgång. För perioden 2015 till 2022 användes bara sju procent av den budgeterade summan för investeringsstöd för mindre ammoniakavgång. För innevarande programperiod till 2028 är det avsatt 100 miljoner kronor och ansökningstakten behöver ungefär tiofaldigas.

Gård med 1 500 och 5 000 m3 flytgödsel
Forskarna har gjort beräkningar för tak på flytgödselbehållare, för myllningsaggregat och för surgörning av flytgödsel. Idag finns tak på cirka 4 procent av landets behållare och cirka 5 procent av flytgödsel sprids med myllningsaggregat medan surgörning inte tillämpas. Ekonomiska beräkningar gjordes för en gård med 1 500 m3 och en gård med 5 000 m3 flytgödsel. Det motsvarar en gård som är mindre respektive större än den genomsnittliga mjölkgården med 106 kor. I beräkningarna användes ett mineralkvävepris på 10 kronor per kg kväve.

Myllningsaggregat kostnadseffektivast
Myllningsaggregat är den mest kostnadseffektiva åtgärden med måttet kronor per kg minskad ammoniakavgång. Tak på behållare är den minst kostnadseffektiva åtgärden. Men tak kan å andra sidan samtidigt bidra till mindre läckage av metan.

Resultaten visar att stödnivån som idag är 50 procent borde vara 76 till 90 procent för att åtgärderna ska vara lönsamma på gården med 5 000 m3 gödsel. På den mindre gården behöver stödandelen vara ännu högre. Siffrorna är genomsnittssiffror och för gårdar som hanterar ännu större volymer gödsel kan stödandelen vara lägre och likaså för grisgårdar där det för exempelvis surgörning räckte med en stödandel på 50 procent för att skapa lönsamhet.

Administration och handläggningstid påverkar också
Utöver stödandelen påverkar också handläggningstiden en lantbrukares beslut om att söka investeringsstöd eller inte. Offerter på maskiner och byggnationer kan ha slutat gälla om det drar ut på tiden. I Klimatklivet är den genomsnittliga tiden för beslut cirka 3,5 månader medan en ansökan om investeringsstöd i EU:s strategiska plan tar 10 månader.

Som avslutning ger forskarna några råd för att hjälpa Sverige klara EU:s takdirektiv

• Öka den totala budgeten för ammoniakåtgärder
• Höj stödandelen för vissa åtgärder
• Inför en ersättning för rörliga kostnader som för syra för surgörning
• Förenkla handläggningen
• Utred om Klimatklivet kan används till både klimat- och ammoniakåtgärder