Att det är stora skillnader på arrendepriser visar en undersökning som Jordbruksverket genomfört. Arrendepriserna per hektar åkermark varierade i Sverige och var förra året mellan 285 kronor i Övre Norrland och 4 395 kronor i Götalands södra slättbygder.

Genomsnittspriset för att arrendera en hektar jordbruksmark 2020 var lite lägre än genomsnittet för åkermark. För jordbruksmark var genomsnittet 1 811 kronor per hektar och för åkermark var genomsnittet 1 945 kronor per hektar. Gratisarrenden är inkluderade i genomsnittspriserna.

– Priserna baseras på en urvalsundersökning vilket innebär att det finns en osäkerhet i resultaten. Osäkerheten, och att det är få arrendeavtal som enbart innehåller betesmark, medför att arrendepris för betesmark endast kan redovisas på riksnivå. Genomsnittspriset för att arrendera en hektar betesmark var 547 kronor 2020. Arrendepriset för betesmark har varierat mellan 525 och 650 kronor sedan 2010, säger Ylva Olsson på statistikenheten.

Arrendepriserna är lägst i norra Sverige
Det är stor skillnad på arrendepriser i Sverige. Högst pris är det i produktionsområdet Götalands södra slättbygder, det vill säga att priset är högst för de bästa jordbruksmarkerna i Hallands och Skåne län. Där var arrendepriset för en hektar åkermark 4 395 kronor 2020. Motsvarande pris i produktionsområde Övre Norrland var 285 kronor, vilket var det lägsta priset i Sverige för att arrendera en hektar åkermark. I Övre Norrland ingår hela Västerbottens och Norrbottens län samt delar av Jämtlands och Dalarnas län. Arrenden utan avgift, så kallade gratisarrenden, är betydligt vanligare i norra Sverige än i södra Sverige, där endast någon procent av arrendeavtalen är gratis.

Avtalen kan bestå av mer än mark, vilket påverkar priserna
I 25 procent av avtalen med marknadsmässiga priser ingår något mer än mark som påverkar priset. Det som kan ingå i avtalet och påverka priset är stödrätter, byggnader och maskiner för jordbruksverksamhet och/eller bostadshus.

Stödrätter ingår i 21 procent av avtalen och är det som främst påverkar priset.
I 6 procent av avtalen ingår maskiner, byggnader och anläggningar för jordbruksverksamhet.
I enbart 1 procent av avtalen ingår till exempel bostadshus.
I 75 procent av avtalen ingår endast mark som påverkar arrendepriset. En ökning sedan 2018, då knappt 65 procent av avtalen endast innehöll mark.

För ungefär 5 procent av avtalen är det markägaren som söker stöd
I undersökningen för 2019-2020 fanns det en fråga om vem som söker stöd för marken som ingår i avtalet. För 2020 var det arrendatorn som sökte stöd för marken i ungefär 93 procent av avtalen. För cirka 5 procent av avtalen var det ägaren som sökte stöd och för resterande andel visste man inte vem som sökte stöd alternativt att ingen sökte stöd för marken.

Information om undersökningen och osäkerhet i resultaten
Resultaten baseras på en undersökning som skickades till 1 800 jordbruk i november 2020 och svaren kunden besvara undersökningen fram till mitten av februari 2021. Undersökningen var frivillig och vi efterfrågade uppgifter om upp till åtta arrendeavtal för varje jordbruk. Svarsfrekvensen var ungefär 65 procent. Resultaten för 2020 baseras på uppgifter om knappt 2 800 avtal som ansågs vara marknadsmässiga.

Att det var en urvalsundersökning och att alla inte lämnade in svar medför att det finns en osäkerhet i resultaten. Osäkerheten mäts i medelfel och med hjälp av medelfel kan konfidensintervall beräknas. Konfidensintervallet visar att med 95 procent säkerhet var genomsnittet för att arrendera en hektar jordbruksmark 1 641-1 982 kronor, år 2020. Konfidensintervallet för att arrendera en hektar åkermark var 1 727-2 162 kronor.

Osäkerheten i skattningarna medför att det finns statistiskt säkerställd skillnad av resultaten mellan 2010 och 2020 för riket och för ett av åtta produktionsområden. Det är i produktionsområde Götalands mellanbygder. För resterande sju produktionsområden finns det inte en statistiskt säkerställd skillnad mellan 2010 och 2020.