Under tolv år har forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, odlat utan att plöja marken. Istället har de använt reducerad jordbearbetning, så kallad mullsådd. Resultaten visar att ekonomin förbättras med 20–25 procent och att miljöbelastningen minskar. En bra växtföljd är nyckeln till framgång.
Om lantbrukaren ställer plogen och istället går över till mullsådd, reducerad jordbearbetning, blir ekonomin 20–25 procent bättre. Många av de största lantbruken i södra Sverige använder redan mullsådd eftersom vinsterna är så stora. Sedan 1993 har forskarna vid SLU odlat med mullsådd och kan nu se effekterna av två sexåriga växtföljdsomlopp. Förhoppningen är att de goda resultaten borde inspirera fler och även mellanstora gårdar att prova mullsådd.
– Mullsådd innebär att många färre timmar används för jordbearbetning och att maskininvesteringarna minskar. Istället för plog kör vi idag kultivatorn en till två gånger före sådd och går inte djupare än 5–10 centimeter. Kostnaderna för maskiner är alltså inräknade i våra resultat, påpekar Christer Nilsson på SLU.
Den övergripande lärdomen är att bra växtföljd är ett måste för att lyckas med mullsådd.  Jordbearbetning, växtföljd och växtskydd hänger ihop och påverkar varandra, men växtföljden är nyckeln till framgång.
Utöver de rena ekonomiska fördelarna är mullsådd även positivt för miljön på grund av minskat resursutnyttjande och lägre produktion av klimatgaser. Mängden gödsel och bekämpningsmedel kan minskas något och antalet arbetstimmar samt användning av energi och bränsle minskar.
När man inte längre vänder jorden med plog och låter växtrester ligga kvar ökar mullhalten i markens övre del. Antalet daggmaskar och naturliga fiender till skadedjur ökar också. En mullsådd jord släpper igenom regnvatten snabbare och blir därför snabbare brukningsbar. Detta medför tyvärr också att bekämpningsmedel i vissa fall snabbt kan tränga djupt ner i jorden.
Forskarna fick av förklarliga skäl inte lika goda skördar de första åren och naturligtvis misslyckades några etableringar, men efter två sexåriga växtföljdsomlopp var inte skörderesultaten som helhet sämre jämfört med resultaten i motsvarande konventionella odling.  Den förbättrade ekonomin skapas genom sänkta kostnader och ett lika gott skörderesultat som tidigare. Tre hektar stora rutor har använts för odlingarna så att vanliga jordbruksmaskiner kunnat användas och beräkningar kunnat göras på ett relevant sätt.
– Min uppfattning är att det svenska jordbruket arbetar övereffektivt och att det finns flera sätt att effektivisera och förenkla. Vi är snart halvvägs inne i det tredje växtföljdsomloppet med mullsådd och ser hela tiden förbättringar och nya sätt att arbeta på, konstaterar Christer Nilsson.