Bladmögel är ett stort problem i potatisodling och inget tyder på att det blir bättre i framtiden. Nu har man kommit fram till att smittan även är jordbunden.

Björn Andersson på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala, berättar att bladmögel numera förökar sig sexuellt och därmed bildar så kallade oosporer. Dessa kan övervintra i marken och är det som ger upphov till markbunden mögelsmitta.
Man har i alla tider haft ett intervall på helst fyra år mellan potatis för att undvika nematoder men nu har det visat sig att man ska hålla minst det och helst ännu längre intervall för att undvika bladmögel orsakat av oosporer.
– Dessa minskar visserligen i marken och man kan tala om halveringstider, men de kan finnas kvar länge, säger Björn Andersson.
Dessutom ger sexuell förökning upphov till nya gentyper vilket ytterligare kan ställa till det för bekämpningen.
Bladmögel är ingen svamp utan är mer besläktad med alger. Angreppen i odlingarna kommer mycket tidigare nuförtiden. Enligt finska undersökningar såg man för 20 år sedan de första angreppen 90 dagar efter sättning medan det i dag finns angrepp redan efter 40 dagar.
– Troligtvis är det ungefär samma förhållande i Sverige
Under fem år har man haft försök med en prognosmetod för bekämpning av bladmögel. Den heter PlantPlus och bygger på en programvara från ett nederländskt företag som heter Dacom. Det bygger på att lantbrukare rapporterar in tillväxten i potatisen samt utförda åtgärder och så sammanställs detta med vädersituationen och ger odlaren råd om åtgärder.
Henrik Stadig på Hushållningssällskapet i Skara har utvärderat PlantPlus under fem år och då kommit fram till att en standardmodell fungerar lika bra som råd som det avancerade med inrapporterade uppgifter.
– Det var dessutom svårt att få lantbrukarna att rapportera och nu är vår förhoppning att råden ska vara tillgängliga som en App i mobilen i stället, säger han.
Till dessa råd måste lantbrukaren ställa sin egen erfarenhet för de försök som gjorts visar att bladmögel i stort sett kan uppträda hur som helst. Jämförelse med en fast strategi, en där man anpassar sig efter rådande förhållanden och en som följde PlantPlus gav såväl mer som mindre bladmögelangrepp i försök på olika platser.
Enligt Gunnel Andersson på Växtskyddscentralen i Kalmar ska man ha klart för sig vilka smittkällorna är och undvika dem.
Tidigt på våren är det utsädet, avfallshögar, arvpotatis, vävtäckta färskpotatisodlingar och oosporer i marken som ger bladmögel.
Senare på säsongen minskar risken från utsädet men nu tillkommer smitta från det egna fältet och långdistanssmitta.
– Förebyggande åtgärder är bra dränering så det inte står vatten på fältet, att utsädet är fritt från brunröta och att man har minst fyra år mellan potatisen i växtföljden.
Just utsädet kan vara en knepig sak. Även certifierat utsäde får ha upp till 0,1 procent brunröta och i importerat utsäde får det vara ännu mer.
– I en ekologisk odling är 0,1 procent för mycket, säger Gunnel Andersson.
Andra saker att tänka på i god tid är att se till att bekämpa spillpotatis så dessa inte tillåts växa i andra grödor emellan potatisodlingarna.
I odlingen bör man ha stort radavstånd för ett glesare bestånd och om möjligt ha raderna i den vanligaste vindriktningen.
– Ogräs är även det en smittkälla och bägarnattskatta angrips av bladmögel.
En välbalanserad gödsling samt bevattning på natten är en fördel för att minska risken för bladmögel och när det gäller utsädesval bör man ha sorter som har motståndskraft mot brunröta.
Vid den kemiska bekämpningen av bladmögel är det viktigt att göra rätt. Risken för att bladmögel blir resistent mot substanser är ett problem. Lantbrukaren måste ha koll på tillväxten i odlingen. Vid vissa tillfällen kan potatis växa mycket och har den dragit iväg med 25 centimeter sedan förra sprutningen med ett kontaktverkande medel är et en stor del av växten som inte är skyddad.
– Det är även viktigt att följa väderleken och anpassa behandlingarna efter det, säger Gunnel Andersson.
Det värsta som kan hända är att få ett konstaterat angrepp av bladmögel i odlingen.
Gunnel Anderssons tips om det är ett begränsat område i fältet att behandla hela åkern med Tattoo och Revus och därefter blastdöda angripna partier med god marginal. Efter 5–7 dagar återkommer man med Acrobat och sedan fortsätter man med den vanliga behandlingen med Revus, Rannman eller Shirlan samt tillsätter Rannman vid den slutliga blastdödningen av resten av fältet.
Har man angrepp spridda i hela fältet kör man samma behandling som ovan med Tattoo och Revus och efter 5–7 dagar återigen med Tattoo men nu blandat med Rannman. Därefter Revus eller Acrobat, beroende på väderlek och slutligen även här Rannman i blastdödningen.

Bevattning på natten då det är kallare är bra för att minska risken för bladmögel.