Debatten om Bovaer har lagt sig och det är nog naturligt. Det finns inget som talar för att inte utnyttja denna produkt om det nu finns ambitioner att minska kors metanavgång. Det enda som talar emot är kostnaden, men det får ju konsumenten stå för i slutändan om de anser att kors utsläpp är negativt.

Bovaer är godkänt i EU efter följande kriterier; säkert för kon, säkert för konsument, säkert för miljön, säkert för den som hanterar produkten samt om preparatet verkligen fungerar enligt planen.
På samtliga fem är det okej och i snitt minskar Bovaer kors metanavgång med 27 procent.
Kemikalien heter 3-nitrooxyprpanol och när det används i ren form ska man se till så det inte kommer i kontakt med huden.
Men lantbrukaren kommer inte i kontant med kemikalien i ren form utan köper den uppblandad i ett granulat, därmed ingen risk att hantera på gården.
I Danmark är det från den 1 januari i år obligatoriskt att använda Bovaer i mjölkbesättningar med mer än 50 kor. Debatten där nu är hur lantbrukaren ska få nytta av den minskning av koldioxid från gården preparatet innebär och på så vis minska sina koldioxidavgifter till den danska staten. Arla betalar lite mer för mjölk i Danmark där kor får Bovaer.
Även i Sverige testas Bovaer på en hel del mjölkgårdar men inget mejeri betalar extra för detta i dagsläget.
Jordbruksverket har förklarat fördelarna med Bovaer och har inte heller några synpunkter på att använda det i Sverige. Se det inslaget genom att klicka här.