Det ingen vill höra vad gäller räntan är att den fortsätter att öka. Kanske är det därför så många ekonomer ivrigt talar om att räntan inom kort toppar och snart kommer att sjunka, och att deras prognos alltid ligger minst ett år före Riksbankens bedömning?

År 2021 var de flesta ekonomer överens om att räntan inte kan stiga och skulle den stiga lite så måste den snabbt falla tillbaka för annars stannar hjulen. Känns det bekant?
Därmed var det inte många som hoppade på ett lån med 1,0 procents ränta bundet i 10 år sommaren år 2021. Det var nämligen fullt möjligt. Vad tycker ni om den rådgivaren i dag?
Första höjningen kom i april år 2022 och efter det har det duggat tätt med en räntehöjning per kvartal med allt från 0,25 till 1,00 procent per gång.
Ekonomer har med envishet hela tiden sagt att detta är sannolikt den sista höjningen, bind inga lån, det tåget har gått och nu minskar inflationen och nästa ändring är neråt vad gäller räntan.
De har haft fel gång på gång!
Nästa Riksbanksmöte är i denna månaden och den 23 november vet vi vad som sker. Några ekonomer tror på ytterligare en höjning med 0,25 procent, några andra på att räntan blir oförändrad.
Prognosen efter det är att räntetoppen är nådd och bankekonomer tror att räntan faller om ett år medan Riksbanken tror på en nedgång först år 2025.
Tror ni ekonomerna vet eller har rätt?
Varför skulle de plötsligt veta nu?
Jag är inte ekonom, men har naturligtvis samma chans att gissa rätt som de utbildade och pålästa.
Jag tror inte räntan går ner. Den kanske justeras ner lite vid ett Riksbanksmöte för att sedan höjas igen vid nästa. Den långsiktiga trenden tror jag fortsatt är upp!
Jag bygger denna tes på att alla de pengar som trycktes i världen under pandemin ännu inte är intecknade av inflationen, det finns således fortfarande en underliggande risk för att inflationen tar fart igen.
Detta stärks av det faktum att räntehöjningen i sig, även om den ska stävja inflationen, är inflationsdrivande.
När vi kommer fram till år 2025 och nuvarande löneavtal löpt ut kan det mycket väl bli tuffare. Då är köpkraften hos konsumenter ordentligt tilltufsad till följd av räntor och dyrare varor och det kommer sannolikt att krävas större löneökningar.
Företagen får då, förutom att kompensera sig för ökade räntor och ökade kostnader för varor till produktionen, även ta höjd för kraftigt ökade lönekostnader och priserna fortsätter att stiga och inflationen tar fart igen.
Ligger då inflationsmålen kvar på nuvarande nivåer och Riksbanken har samma uppdrag som i dag ser jag ingen annan utväg än att räntan fortsätter uppåt.
I dag kan man binda räntan för ett bottenlån till 4,21 procent i fem år och 4,16 procent i tio år.
Då den rörliga räntan är 4,82 procent tror således marknaden att räntan ska falla, men vi får se.
Det kommer inte att förvåna mig om den som binder räntan i dag sitter med trumf på hand år 2024-2029.