Regeringens utredning om behovsprövad arbetskraftsinvandring innehåller en konsekvensanalys som helt utesluter de gröna näringarna. En seriös analys måste utgå från de kollektivavtalade löner som finns på svensk arbetsmarknad och vilka effekterna blir, även för de gröna näringarna.

Därför presenterar Gröna arbetsgivare ”Den saknade konsekvensutredningen” som en bilaga till SOU 2024:15, vilken visar på allvarliga konsekvenser för företagen.
Regeringens lönekrav ligger betydligt högre än de kollektivavtalade lönerna som personal från tredje land har inom de gröna näringarna. Det råder brist på arbetskraft inom alla yrkeskategorier, men djurskötare, maskinförare och skogsarbetare är yrkesroller som sticker ut. Möjligheten att anställa personer från länder utanför EU är avgörande för många verksamheter. Trots detta saknas de gröna näringarna helt i konsekvensutredningen för det föreslagna lönegolvet för arbetskraftsinvandrare.

– Vi har nu överlämnat ”Den saknade konsekvensutredningen” till migrationsminister Maria Malmer Stenergard för att ge ett mer komplett underlag. Budskapet är att regeringen på kort sikt måste besluta om ett generellt undantag för de gröna näringarna och på längre sikt agera så det är varje branschs kollektivavtalade lönenivåer som gäller för all arbetskraftsinvandring, säger Lena-Liisa Tengblad vd Gröna arbetsgivare.

Om Sveriges förmåga att bedriva lant- och skogsbruk inte ska riskeras måste regeringen ta till sig slutsatserna från ”Den saknade konsekvensutredningen”. Dessa kan sammanfattas i fem övergripande punkter:

På kort sikt kan inte plantering, sådd och skörd utföras som planerat. På längre sikt påverkas företagens möjlighet till expansion, tillväxt och konkurrenskraft samt vilja att utvecklas i Sverige.
Ett avsevärt högre löneläge i Sverige skulle missgynna den svenska skogsindustrin och det svenska lantbruket i relation till omgivande länder.
Fler tillsvidareanställda kommer att ersättas av säsongsanställda från tredje land. Det får till följd att företagen måste lägga mer tid och resurser på att rekrytera och lära upp ny personal varje år.
Oseriösa aktörer som hittar modeller för att kringgå systemet riskerar att konkurrera ut seriösa företag med avtalsenliga löner. Följden kan bli fler utlänningar som vistas i Sverige illegalt, utan skyddsnät och med risk att utsättas för människoexploatering.
Lönekravet riskerar att helt underkänna den svenska modellen och bidra till en löneglidning som slår hårt mot de gröna näringarna.