Sverige är med sitt moderna skogsbruk mer än koldioxidneutral. Nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark landade år 2024 på 54,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Samtidigt uppgick utsläppen inom Sveriges gränser 2024 till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Skogens upptag av koldioxid år 2024 har ökat med 8 miljoner ton jämfört med år 2023. Det visar ny statistik från Naturvårdsverket. Sverige som nation har alltså inget nettoutsläpp av koldioxid, tvärt om Sverige samlar in och binder 6,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.
Så länge Sverige fortsätter med ett aktivt skogsbruk, där träden växer, avverkas och ny skog planteras, behövs således inga andra åtgärder för att nå klimatmål. Görs mer är det naturligtvis till fördel då det finns många nationer med nettoutsläpp av koldioxid som behöver kompenseras.
Men att tro att orörd skog är en framgång är fel. Granar och tallar lever i snitt 90 år beroende på i vilken landsända de står i Sverige. Den dagen träden slutar växa blir skogen inte länge en plats där kol lagras in, tvärt om, koldioxid avges vid förmultning.

– Naturvårdsverkets nya statistik visar att Sverige är klimatneutralt. Inbindningen av kol är till och med något större än utsläppen. Det är positivt, men klimatarbetet måste fokusera på att minska utsläppen och fasa ut det fossila, så att Sverige kan öka sitt globala klimatbidrag, säger Viveka Beckeman, vd på skogsindustrierna.
Skogen står för merparten av kolinbindningen. Det beror framför allt på en kraftigt ökad tillväxt i skogen efter några år med ökad nederbörd och minskade skadeangrepp från granbarkborrar.
– Statistiken överraskar inte. De senaste årens väder och minskade skadeangrepp har varit gynnsam för skogstillväxten. Nu behöver vi fortsätta kraftsamla kring en långsiktig ökad tillväxt i skogen. På så sätt håller vi upp kolinlagringen samtidigt som vi får fram råvara till fossilfria produkter. Skogsutredningen innehåller många förslag som leder till ökad tillväxt och som bör genomföras skyndsamt, säger Viveka Beckeman.

Nu gäller det att få hela EU att förstå
Till årets statistiksläpp har Naturvårdsverket förändrat sin beräkningsmetod och uppdaterat även tidigare års siffror.
– Att Naturvårdsverket utvecklar sina metoder är förståeligt och välkommet, men det sätter ytterligare ljus på att LULUCF-direktivet har sina klara brister som bärande del i EU:s klimatarbete. Det blir allt tydligare att EU:s kortsiktiga mål för LULUCF-sektorn inte fungerar som tänkt. Kolsänkans storlek under ett enskilt år påverkas av en rad faktorer som vi inte kan styra, som väder och klimat. Tillsammans med förändringar i hur vi mäter kolsänkan ger det ett mycket osäkert beslutsunderlag för politiken att förhålla sig till, säger Viveka Beckeman.

Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna