Under år 2024 har prisindex för lantbruksprodukter minskat jämfört med år 2023. Det rapporterade FAO för några dagar sedan. Trots detta har livsmedelspriserna stigit under år 2024 med 2,8 procent jämfört med år 2023 i Sverige. Lantbrukarna har såldes inte fått mer betalt och då måste skillnaden gå att finna i livsmedelsindustrin eller i handeln.

Livsmedelsindustrins branschorganisation gnäller jämt och ständigt på svag lönsamhet och nu senast går ICA ut med att det inte är handeln som tjänar pengar.
ICA Gruppen gjorde visserligen en vinst på 1,2 miljarder kronor under årets tredje kvartal, en ökning jämfört med samma period år 2023, så vist tjänar handeln pengar. Det gör antagligen även livsmedelsindustrin,  Lantmännen lider som bekant ingen nöd.
Ofta skyller man på valutan, men den har legat i nuvarande kurs mot euron i ett par år nu och var uppe i 12 kronor vid ett par tillfällen under år 2023. I dag är euron betydligt billigare. Valutan påverkar inte livsmedelspriserna uppåt år 2024 jämfört med år 2023.
Inte heller räntan är någon förklaring då den är mindre år 2024 än år 2023. Även energin är billigare år 2024 jämfört med år 2023 och löneökningarna var moderata.
I FAO:s livsmedelsprisindex finns fem produktgrupper; mejerivaror, spannmål, vegetabiliska oljor, kött och socker.
Socker och spannmål är billigare i dag än för ett år sedan. Kyckling och nötkött är något dyrare men griskött billigare. Mjölken är dyrare i dag medan vegetabiliska oljor är nästan oförändrade.
Totalt sett är råvarorna från lantbruket till livsmedelsindustrin billigare i dag jämfört med för ett år sedan. Om då maten trots allt blivit dyrare och såväl livsmedelsindustri som handel gnäller är det ju en hund begraven.