En växande bränslekris i Australien har lett till att vissa lantbrukare inte kan köra sina maskiner. När bensin och diesel hamstras av privatbilister prioriteras leveranser till bensinstationer i städer, medan landsbygden riskerar att bli utan bränsle.

I vissa regioner rapporteras lantbrukare stå på väntelista i veckor för diesel inför sådden. Flera distributörer uppger att de bara får omkring tio procent av sina normala leveranser.
Bakgrunden är den eskalerande konflikten i Mellanöstern och störningar i transporterna genom Hormuzsundet, en av världens viktigaste oljetransportleder. När rederier och transporter påverkas stiger oljepriserna kraftigt och marknaden blir osäker.
Det har utlöst panikköp av bränsle i Australien. Efterfrågan har i vissa områden ökat med över 200 procent och bensinstationer töms snabbt efter varje leverans.

Klarar inte kravet på beredskapslager
Bakgrunden till hamstringen av bensin och diesel i Australien är att det blivit känt att landet inte har tillräckligt beredskapslager. Som medlem i det internationella energiorganet IEA ska Australien egentligen ha lager motsvarande 90 dagars nettoimport av olja.
Landet har dock länge legat långt under kravet. De senaste uppgifterna visar omkring 36 dagars bensin och drygt 30 dagars diesel i lager.
Det gör att Australien anses vara ett av de mest sårbara industriländerna när det gäller bränsleförsörjning.

Landsbygden nedprioriteras
När efterfrågan rusar prioriterar oljebolag och grossister leveranser till stora bensinstationskedjor och städer.
Det innebär att regionala distributörer, som normalt levererar diesel till lantbruk och transportföretag, får mycket mindre bränsle eller inga leveranser alls.
Konsekvensen kan bli att sådd och skörd stoppas, vilket i sin tur riskerar att påverka landets livsmedelsproduktion,  vilket i förlängningen riskerar att leda till högre matpriser för konsumenterna.
Om dieselbristen fortsätter kan effekterna snabbt sprida sig till livsmedelsmarknaden.

Kraftigt importberoende
Australien är i dag starkt beroende av importerade drivmedel. Cirka 90 procent av landets bensin och diesel importeras, främst från raffinaderier i Asien.
Samtidigt har flera inhemska raffinaderier lagts ned under de senaste decennierna eftersom de inte kunnat konkurrera med stora och mer effektiva raffinaderier i Asien och Mellanöstern.
När exempelvis raffinaderierna i Kwinana och Altona stängdes byggdes de i stället om till importterminaler.