Argentinarna gör det, brasilianarna gör det, amerikanerna gör det och australiensarna gör det. De direktsår utan föregående jordbearbetning. Nu kommer trenden allt mer till Europa och så även Sverige.
Intresset för direktsådd ökar återigen och nu ska Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU blanda sig i leken.
Det är Johan Arvidsson, på markvetenskap på SLU som ska köra ett antal försök med direktsådd i lin och ärtor. Försöken är utlagda till lantbrukaren Adam Giertta utanför Stockholm.  Fälten är jordbearbetade i band ganska grunt hösten 2009 och nu i vår sås det med två maskiner. Det är med Väserstad Rapid och Seew Hawk.
– Det blir tre olika försöksled, rapiden kommer att så direkt och i bearbetat medan Seed Hawk bara sår direkt, säger Johan Arvidsson.
Fälten kommer att tröskas av Adam Giertta med gårdens egen tröska som har utrustning för skördekartering.
Det man tittar på är etableringskostnaden i förhållande till skördeutfallet.
– Givetvis hade det kanske varit mer intressant med vårspannmål men Adam Giertta odlar ingen vårsäd alls i år, konstaterar Johan Arvidsson.
Adam Giertta tror på direktsådd och har sått all höstvete hösten 2009 utan föregående bearbetning med sin Väderstad Seed Hawk.
Johan Arvidsson tror på en ökad andel direktsådd areal i Sverige.
– Trenden internationellt är en ökning av den direktsådda arealen men i Sveirge är det inga stora andelar som direktsås.
Johan Arvidsson berättar att spannmålspriserna styr intresset. Går priserna upp minskar intresset för direktsådd medan intresset ökar när spannmålspriset sjunker.
Just nu är priserna på en nivå då allt fler funderar på direktsådd och därför ligger försöket bra i tiden.
Finland är det land i norden som använder mest direktsått.
Enligt Laura Alakukku, doktor på Institutionen för Agroteknologi vid Helsingfors Universitet, finns det tre avgörande faktorer till varför finska lantbrukare i så stor utsträckning driver sin växtodling med reducerad jordbearbetning eller direktsådd.
– Under nittiotalet kom det en finsk tillverkare av direktsåmaskiner som fick stort genomslag och direktsådd visade sig fungera ganska bra i Finland, berättar Laura Alakukku.
En anledning är att finska lantbrukare vinstoptimerar.
– De anser det viktigare med stort nettoresultat än största möjliga skörd.
Även storleksrationaliseringen bidrar till ökad andel mark som sköts med reducerad jordbearbetning eftersom lantbruken får allt mindre tid att lägga på varje enskilt hektar.
I en flerårig kartläggning av jordbearbetningsstrategier i de fyra nordiska länderna, Danmark, Finland, Norge och Sverige visar det sig att danskaran är de som använder plogen flitigast medan den gärna får stå oanvänd i Finland.
Enligt Laura Alakukkus uppgifter skiljer det inte mycket i avkastning mellan plöjda fält och de där man kört med reducerad jordbearbetning i de finska och svenska spannmålsförsöken medan försöksleden med direktsådd avkastat något mindre.
– I Finland räknar vi med att direktsådd ligger 700 kg lägre i avkastning per hektar men det kompenseras med de lägre brukningskostnaderna, säger Laura Alakukkus.
Hon berättar att enbart plöjningskostnaden är 19 procent i en spannmålskalkyl.