Det går att producera livsmedel med mindre miljöpåverkan utan att kostnaderna ökar för jordbruket, och utan negativa konsekvenser för produktkvalitet, produktsäkerhet och djurvälfärd. Några av de vägar som kan leda dit är ökad effektivitet inom djurproduktionen och byte från importerad soja till inhemskt producerat foder.
Detta är några av slutsatserna i det treåriga projektet Hållbara matvägar, där forskare har sammanställt vetenskaplig och praktisk kunskap om hur livsmedelsproduktionen kan bli mer miljömässigt hållbar. I projektet har man studerat sex viktiga livsmedel (kycklingfilé, mellanmjölk, rökt skinka, styckbröd, ryggbiff och lagrad ost) och beskrivit produktionskedjorna för dem från jord till bord.
– Vi har tagit alla genomförbara miljöförbättringar vi känner till och kombinerat dem, för att se hur mycket mindre miljöpåverkan det kan ge i produktionen av dessa livsmedel, säger projektledaren Ulf Sonesson på SP Food & Bioscience.
Som jämförelsematerial har man utgått från produktionen av dessa livsmedel i Västra Götalands län år 2012. De nya, alternativa produktionskedjor man har räknat på ska under de närmaste 5 till 10 åren kunna leverera samma nytta som 2012 men med mindre miljöpåverkan, och utan negativa konsekvenser för djurvälfärd, produktsäkerhet, konsumentförtroende, produktkvalitet och produktionskostnader.
Den stora forskargruppen från SP Food & Bioscience (f d SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik), Sveriges lantbruksuniversitet och JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, har dock konstaterat att det finns konflikter mellan olika typer av miljömål.
– Det tydligaste exemplet är att målet om bibehållet eller ökat bruk av naturbetesmarker står i konflikt med målet att minska klimatpåverkan från nötköttsproduktionen, säger Erik Sindhöj, forskare på JTI.
Detta är en konflikt som är svår att lösa, menar han, och ett exempel på att man ibland måste välja vilket miljömål som är viktigast.
Projektet har genererat en stor mängd resultat som har samlats i rapporter som kan laddas ner från SLU:s webbplats >>. Där finns alla alternativa produktionskedjor beskrivna, men de ska inte ses som färdiga lösningar att välja mellan. De är utformade så att man ska kunna förstå systemet och kartlägga viktiga aspekter och kopplingar inom systemet. Det är också möjligt att kombinera föreslagna lösningar från olika alternativa produktionskedjor.
– Resultaten från projektet kan användas på flera sätt, till exempel som underlag för att utveckla en konkret riktning för hållbar matproduktion i Sverige. De kan också ingå i diskussioner om samhällets stöd och styrning av lantbruket, säger Ulf Sonesson.
Projektet har finansierats av Vinnova, Västra Götalandsregionen, Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och Lantbrukarnas Riksförbund.