Årets medelpris för el hamnar på cirka 63 öre per kWh, vilket är det högsta årspriset någonsin på den nordiska elbörsen NordPool, enligt elbolaget Bixas årsrapport. Under förra året låg snittpriset på 11 öre per kWh. På Bixia räknar man med att de höga elpriserna kommer att hålla i sig under vintern, men till sommaren och hösten får vi mer normala priser.
– Förutsättningarna och därmed prisbilden har förändrats enormt på ett år. Under förra året föll råvarupriserna i samband med coronakrisen när världens ekonomier gick på lågvarv. Dessutom hade vi i Norden ett kraftigt överskott på vattenkraft på grund av mycket nederbörd samt en rekordmild vinter och hög vindkraftsproduktion. I år har förutsättningarna varit de motsatta, förklarar Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Den allra främsta orsaken till att elpriset varit så högt under året är att priset på kol och gas varit höga till följd av att den globala ekonomin tagit fart. Eftersom Norden har fått två nya exportkablar till kontinenten, där det används mer fossil kraft, har våra elpriser i Norden kopplats starkare till de europeiska priserna.

– Samtidigt har priset på utsläppsrätter stigit kraftigt. Förra året fick man betala cirka 30 euro för att släppa ut ett ton koldioxid, medan vi den senaste månaden handlar inom intervallet 70 – 90 euro. Förutom höga priser på bränsle och utsläppsrätter har vädret påverkat prisbilden, det har blåst mindre än ett normalår. Noterbart är att vattenkraften har producerat lika mycket som ifjol trots betydligt sämre tillrinning, säger Johan Sigvardsson.

Fortsatt högt – men en normalisering
Enligt Bixias prognos kommer vi få vänja oss vid ett högre elpris, men inte på samma höga nivåer som nu.

– Just nu är läget akut på gasmarknaden med lågt utbud och hög efterfrågan. Även om gaspriset är väldigt högt idag kommer det inte vara så för evigt. Europas elpriser, som är högre än våra, slår hårt mot både hushåll och företag och därmed ländernas ekonomier. Då är det inte omöjligt att vi får se politiska åtgärder. Förutom bränslepriserna kommer prisbilden under våren och sommaren som vanligt också att bero på hur mycket nederbörd som faller i vinter, vi får inte glömma att elförbrukningen är betydligt lägre då än nu, säger Johan Sigvardsson.

Utbyggnaden av vindkraft samt driftsättningen av det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 kommer också att påvera elpriset.

– I dagarna beviljade Strålsäkerhetscentralen STUK tillstånd att starta Olkiluoto 3 med lågeffektstester och kommersiell drift förväntas från 6 juni, efter 12 års försening. Dessutom kommer vi i Sverige att få in mycket installerad effekt från vindkraft även 2022. Det innebär att vi får ett större produktionsöverskott i Norden. Det innebär också att elområde 3 (Stockholm) sannolikt inte kommer att exportera lika mycket el till Finland, vilket kan jämna ut prisbilden över landet, säger Johan Sigvardsson.

– Tittar man på prisnivån som helhet över året kommer vi få ett högre pris generellt, jag tror att det kommer ligga på omkring 50 öre per kWh ett normalår framöver, fortsätter han.

Från negativa priser till extremt höga
Vid flera tillfällen under 2021 har Norden haft negativa elpriser, dvs producenterna har fått betala för att producera el och förbrukarna har fått betalt. Samtidigt har 2021 bjudit på extremt höga priser – högsta noteringen hittills kom 21 december då dygnspriset låg på 319 öre per kWh.

– De negativa priserna har inträffat när det blåst mycket, framförallt i Tyskland som har så mycket vindkraft. Då har vi i Norden importerat billig el. De allra högsta priserna har vi haft när det varit extremt kallt och vindstilla. Den här variationen kommer vi få vänja oss vid i takt med att vi får in ännu mer förnybar kraft som inte går att reglera, säger Johan Sigvardsson.

Mycket vindkraft i norra landet
Under 2022 kommer vindkraften att byggas ut kraftigt i landet, cirka 2500 MW. Den övervägande delen byggs i de norra delarna av landet, eller elområde 1 och 2, där det inte är lika tättbebyggt och lättare att få tillstånd.

– Med den industriutveckling som sker i norra landet just nu kommer det att behövas mycket kraft inom några år och kraftproduktionen i norr byggs ut i snabbare takt än efterfrågan. Däremot kommer vi ha ett fortsatt underskott i södra Sverige, elområde 4, där vi har begränsat med produktion och därmed ett högre områdespris i flera år till, säger Johan.

Kontentan av detta blir att elpriserna kommer variera kraftigt mellan de olika elprisområdena. I dagsläget har inte stamnätet tillräckligt med kapacitet för att transportera de mängder med el från de billiga norra elprisområdena till de två sydligaste områdena, vilket i sin tur får elområde 3 och 4  att priskopplas mot dyrare länder på kontinenten. Samtidigt som elpriset har varierat extremt mycket mellan de olika elprisområdena i år så har de också varierat kraftigt med kortare tidsintervall såsom dygn och veckor. Något som Johan Sigvardsson tror att vi får vänja oss vid.

– I takt med att baskraften minskar och vi har en ökad exportkapacitet mot kontinenten kommer vi också få se ännu mer varierande elpriser över tid. Då blir elproduktionen allt starkare kopplad till vädret. Ett normalår kommer vattenkraften fortsatt att kunna stabilisera prisbilden, men vid torrår kommer priset att sticka iväg. Vi får emellertid inte glömma bort att vi i Norden faktiskt har den billigaste elproduktionen i Europa tack vare våra naturresurser och så stor andel vattenkraft, avslutar han.