Elproduktion och bevattning
Det ser i dag ut som att en hel del regioner i Sverige kommer att drabbas hårt av torka. Om det blir som år 2018 när hela landet led av för lite nederbörd och skrala skördar återstår att se, men redan nu finns det stora regioner där obevattnade åkrar och beten inte kommer att leverera normalt.
Tittar vi i backspegeln kan vi konstatera att det i huvudsak är fyra saker som kan slå omkull kalkylerna för lantbrukaren.
Kraftiga räntehöjningar, ofördelaktigt väder, dyr energi och dyr gödsel.
Till viss del kompenseras dessa problem med ökade priser på det lantbruket producerar och säljer men det är inte alltid det går i takt.
Därför gäller det att leta upp vad man kan påverka och vidta åtgärder.
Bra dränering på åkrarna kan vara avgörande om det kommer för mycket nederbörd samtidigt som bevattning är gynnsamt vid torka. I dag finns det teknik för att bevattna även dåligt arronderade fält och det är mycket sällsynt att man träffar en lantbrukare som investerat i bevattning och som sedan ångrat sig. Jag har aldrig träffat på någon!!
Framförallt bevattning kräver mycket elektricitet och därmed kan vindkraft och solceller på gården vara ett intressant alternativ för att balansera extrema priser på el. År 2022 var det mycket kostsamt att bevattna under sommaren men i år är det mer normala priser där det vissa timmar på dygnet i maj och juni till och med varit negativt pris på elen.
Dyr gödsel kan på en växtodlingsgård till viss del kompenseras med animalieproduktion.
Räntan är svårare att kompensera sig för och ska det investeras för att möta olika hot blir skulden till och med större och räntan en än större post i resultaträkningen.
Dock ska man ha klart för sig att dagens räntenivå är historiskt låg och går att hantera. Det finns många investeringar på en gård som klarar både 5 och 10 procents ränta. Avskrivningen är ofta betydligt tuffare att hantera, allra helst i en föränderlig värld.
Troligtvis stiger räntan ytterligare en gång till i år, antingen i juli eller i september, men sen ser det ut att ta stopp.
Hur långt stoppet gäller återstår att se. Fortsätter det mesta i världen som i dag och inflationen faller tillbaka kan räntan till och med falla lite under år 2024.
Tar kriget slut i Ukraina kommer räntan att fortsätta att stiga till följd av ökad inflation.