Växtskadegörare kan medföra allvarliga ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser för samhället. För att stärka växtskyddet har regeringen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till en ny växtskyddslag. Den nya lagen ska säkerställa ett bättre och effektivare skydd mot olika typer av växtskadegörare.
– Det är mycket glädjande att regeringen nu kan presentera en ny växtskyddslag som innehåller både ett tydligare sanktionssystem för de som inte följer regelverken och utökade möjligheter att få ersättning för de som drabbas. Lagen är viktig för att vi ska kunna upprätthålla ett gott växtskyddsläge i Sverige. Detta har blivit allt viktigare med hänsyn till klimatförändringarna och det ökande hotet från växtskadegörare mot vårt lantbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg.

Den nya lagen ska ersätta växtskyddslagen från 1972 och innebär en anpassning av den svenska lagstiftningen till EU-lagstiftningen om växtskadegörare och EU-förordningen om offentlig kontroll. I den nya lagen föreslår regeringen ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare vars introduktion, etablering och spridning kan få oacceptabla ekonomiska, miljömässiga eller sociala konsekvenser. Den högre skyddsnivån i regeringens nya växtskyddslag består bland annat av;

Att det blir möjligt att förena förelägganden med vite som de som inte följer föreläggandet får betala,
Mer ändamålsenliga och differentierade sanktionsbestämmelser med sanktionsavgift eller böter för mindre allvarliga överträdelser och med fängelse i två år för allvarliga överträdelser,
Att det nya ersättningssystemet ger incitament för tidig anmälan av EU-reglerade skadegörare,
Att dagens nationella reglering för att skydda den svenska virkesproduktionen mot insekter utvidgas till att omfatta även bekämpning av andra skadegörare som svampar och bakterier.
För att skydda trädslag som används i virkesproduktionen ska det vara möjligt att i föreskrifter ställa krav på åtgärder även i andra växtmiljöer än skog och mot andra aktörer än de som är verksamma inom skogsbruket – till exempel handelsträdgårdar, privatträdgårdar och parker. Skogsvårdslagens bemyndigande att meddela föreskrifter och bestämmelser om åtgärder mot insektshärjningar förs därför över till växtskyddslagen och utvidgas till att omfatta andra växtskadegörare än insekter såsom granbarkborrar.
I propositionen föreslås även att staten ska kunna lämna ersättning vid bekämpning av EU-reglerade växtskadegörare till den som drabbas av vissa kostnader och förluster.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.