I dag kom inflationssiffrorna för mars och de var mindre än förväntat, 8 procent i stället för 8,7. Ändå är Riksbanken inte nöjd och förväntas justera upp räntan med ytterligare 0,5 procent den 26 april, helt enligt tidigare prognoser.

Bakgrunden är att vissa underliggande faktorer i beräkningarna inte går rätt väg, exempelvis fortsätter livsmedelspriserna att stiga och är såldes högre i mars i år jämfört med i mars år 2022. Tror fan det!
Det var ju efter Rysslands invasion av Ukraina som råvaror som man producerar livsmedel av, exempelvis spannmål, raps, solrosor och soja, steg i pris och toppade i april/maj år 2022.
Med en eftersläpning stiger därefter mjölk- och köttpriserna, som behöver dessa produkter för produktionen, och sist stiger priset på livsmedel i butik, där priserna toppade runt årsskiftet 22/23.
Alla lantbrukare, de som producerar råvarorna till livsmedel, förstår att livsmedelspriserna är på väg ner, med viss eftersläpning. Priset på oljeväxter och spannmål fullständigt rasar på börserna i dag. Det finns inte heller någon anledning att tro att det blir en kraftig rekyl uppåt då även gödselpriserna fallit med 70 procent på mindre än ett år. I takt med att energipriserna också fallit tillbaka är livsmedelsproduktion i alla led väsentligt billigare i dag jämfört med för ett år sedan. Priset på mjölk har fallit med 22 procent på ett kvartal och ser ut att fortsätta neråt.
Jag har skrivit det förr, inflationssiffrorna är ett trubbigt instrument som inte är till gagn för någon. Eftersläpningen är för stor och viktiga saker tas inte med. Villapriser och bostadsrätter borde varit med i inflationstalen, det är synnerligen märkligt att de inte är det, och det finns mycket mer som borde vägas in och som har betydelse. Ibland räknar ekonomerna bort energipriserna för att få de siffror man önskar!
Innan bankkriserna i USA och Schweiz uttalade sig bland annat Handelsbanken att räntehöjningen i april blir 0,75 procent. Nu säger samma ekonomer i TV nyheterna att den blir 0,5 procent, utan att förklara varför man ändrat sig.
Som ni förstår har jag inte längre mycket till överst för ekonomer. De vänder kappan efter vinden och förklarar sig ytterst sällan när och varför de ändrat ståndpunkt. Man kan helt enkelt inte lita på dem.
Vi inom lantbruket vet ju och förstår att livsmedelspriserna faller just nu. Kanske inte om man jämför mars i år mot mars i fjol, men om man jämför mars i år mot februari och januari i år och december i fjol. Det är ju egentligen det som har betydelse!
Riksbankens ekonomer förstår självklart inte detta. Deras löner är i en nivå där man inte kollar kvittona när man köper mat och får i stället förlita sig på märkliga och gamla siffror. De kommer att höja räntan med 0,5 procent den 26 april och det blir eventuellt en höjning till i slutet av juni.
Det tråkiga med dessa räntehöjningar är att det drabbar lantbruket hårt och kan få effekten att priserna på det lantbruket producerar måste höjas och då blir livsmedel dyrare igen.
Det andra märkliga med nuvarande räntehöjningar är att det slår hårt mot alla, de i egna bostäder får ökade boendekostnader till följd av ökande räntekostnader och de i hyrda bostäder får ökade hyror då fastighetsbolagen får ökade kostnader till följd av räntan.
Under veckan har det rapporterats om ett stort antal butiker som sagt upp sina hyresavtal. Snyfthistorier, men det är ju just det Riksbanken vill. Vi ska konsumera mindre för att inflationen ska gå ner. Tror fan att det blir konkurser.
Regeringen får då ta till alla möjliga knep för att företag och medborgare ska klara sig ekonomiskt. Amorteringsfrihet, minskad reduktionsplikt, elstöd, listan kan göras lång.
Inflationen i dag har sin grund i att alla fick skrämselhicka när coronapandemin drog igång våren 2020. Det rullades ut det ena stödpaketet efter det andra och det trycktes pengar till förbannelse. Som exempel fanns inte var tredje amerikansk dollar i dag år 2019!!
Riksbanken höjer räntan för att det ska bli stramare och Sveriges befolkning ska minska sin konsumtion för att på så sätt få ner inflationen samtidigt som myndigheter ger stöd och bidrag till privatpersoner och företag för att de ska kunna fortsätta som vanligt.
Jag är inte ekonom, men vet att Riksbanken ska verka fritt från Riksdagen, men vi kan ju se att det blir ju fullständigt knas när de inte kan kommunicera.
Jag är övertygad om att bara myndigheter slutar stimulera på konstgjord väg så faller inflationen tillbaka. Det innebär inte att priserna ska bli som de var år 2019. Ingen inflation är att priserna stannar där de är nu. Och nu ser vi dessutom att energi och råvaror till livsmedel är betydligt billigare än de var för ett år sedan = vi har faktiskt negativ inflation i dag.
Men det fattar inte ekonomerna på Riksbanken så de fortsätter att höja räntan, något som kan få mycket stora negativa konsekvenser.
Det går att hantera ett tag för såväl företag som privatpersoner, man tar av sparade pengar. Men sanningen kommer i lapp. 0-ränta som infördes under pandemin är inte bra, men när det på ett år går från 0 till 3,5 kommer att få förödande konsekvenser.
Det är i modern tid aldrig testat. De som är yngre än 50 år har aldrig varit verksamma i en tid där räntan stigit. Räntan bör snarast sänkas till 2 procent och ligga kvar där ett antal år. Om inte kommer vi att få se ett riktigt kaos och inflationstal, mer eller mindre än målet, och med det ena eller andra medräknat eller inte, kommer att få en underordnad betydelse.
Läs här om hur livsmedelspriserna fallit i ett år i sträck.