För att vi ska få ett hållbarare och mer motståndskraftigt livsmedelssystem stöder Europaparlamentarikerna en förenklad process för NGT-växter som är likvärdiga med traditionella växter.

Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt om EU-kommissionens förslag om ny genomisk teknik (NGT) som förändrar en organisms genetiska material. Detta skedde med 307 röster för, 263 röster emot och 41 nedlagda röster, och ledamöterna är nu redo att inleda förhandlingar med medlemsländerna.

Målet är ett hållbarare och mer motståndskraftigt livsmedelssystem. Detta vill ledamöterna uppnå genom att utveckla bättre växtsorter som är klimattåliga och skadedjursbeständiga och som ger högre avkastning eller kräver mindre gödselmedel och bekämpningsmedel.

I dagsläget gäller samma regler för växter som tagits fram med ny genomisk teknik (NGT-växter) som för genetiskt modifierade organismer (GMOs). NGT-växter delas enligt förslaget in i två kategorier med olika regler. Den ena kategorin är de växter som kan anses vara likvärdiga med traditionella växter (kategori 1). De kan undantas från regler som specifikt gäller genmodifierade växter, medan de övriga (kategori 2) måste följa striktare regler. Ledamöterna vill behålla den obligatoriska märkningen av produkter med både NGT 1- och NGT 2-växter.

Alla växter som tagits fram med ny genomisk teknik bör även i fortsättningen vara förbjudna i ekologisk produktion, eftersom det ännu behövs mer forskning på området. Parlamentet vill att kommissionen ska rapportera om hur konsumenter och producenter ser på den nya teknikens utveckling sju år efter dess införande.

Växter som framställts med ny genomisk teknik – kategori 1
När det gäller NGT-växter i kategori 1 vill ledamöterna uppdatera reglerna för hur många och hur stora ändringar av en växt som får göras för att den ska betraktas som likställd med traditionella växter. För att garantera öppenhet vill de införa en offentlig förteckning på nätet över alla växter i kategori 1.

Växter som framställts med ny genomisk teknik – kategori 2
Parlamentet vill i stort sett ha samma bestämmelser för växter i kategori 2 som för genmodifierade växter, även för tillståndsförfaranden. Dessa regler är bland de strängaste i världen.

Ledamöterna vill också påskynda riskbedömningsförfarandet för växter i kategori 2 som anses kunna göra livsmedelssystemet hållbarare. Ledamöterna betonar ändå att den så kallade försiktighetsprincipen måste respekteras.

Förbud mot alla patent på NGT-växter
Ledamöterna vill totalförbjuda patent på NGT-växter, NGT-växtmaterial, delar av NGT-växter, genetisk information och de processegenskaper som de innehåller. Syftet är att undvika rättsosäkerhet, ökade kostnader och att jordbrukarna och uppfödarna på nytt hamnar i en beroendeställning. Parlamentet efterfrågar också en rapport senast i juni 2025 om hur patent inverkar på uppfödarnas och jordbrukarnas tillgång till ett varierat växtförökningsmaterial. Dessutom efterlyses ett lagförslag som uppdaterar EU:s regler om immateriella rättigheter i denna fråga.

Efter omröstningen sa den svenska moderaten och föredraganden Jessica Polfjärd så här: ”Ny genomisk teknik är viktig för att stärka Europas livsmedelstrygghet och göra vår jordbruksproduktion grönare. De nya reglerna möjliggör utveckling av bättre växtsorter som garanterar högre avkastning, är klimattåliga och behöver mindre gödselmedel och bekämpningsmedel. Jag hoppas att medlemsländerna snart kommer att ta ställning, så att vi kan anta de nya reglerna före EU-valet och ge jordbrukarna de verktyg som de behöver för den gröna omställningen.”

Nästa steg
Parlamentet är nu redo att inleda förhandlingar med EU:s regeringar om den slutliga lagen.