Mattias Espert, ordförande för branschorganisationen Sveriges Grisföretagare och själv grisproducent.

Ny forskning från Chalmers visar att människokroppen inte kan ta upp järn och zink från köttsubstituten i samma utsträckning som i riktigt kött. Därmed stämmer inte de näringsdeklarationer som finns på  dessa livsmedel. 

På Sveriges Grisföretagare  anser man att det är anmärkningsvärt att livsmedel som omnämns som köttsubstitut inte ligger i närheten av det naturliga köttets näringsinnehåll. Forskarna pekar på kompetensbrist och barnsjukdomar hos industrin, men under tiden riskerar konsumenter sin hälsa menar branschorganisationen.
— Det är allvarligt att produkter som marknadsförs som köttsubstitut inte håller högre kvalitet när det kommer till näringsinnehåll som kroppen kan ta upp. Det är vilseledande för konsumenten som tror sig köpa en näringsrik produkt, anser Mattias Espert, ordförande för branschorganisationen Sveriges Grisföretagare och själv grisproducent.
Forskarna på Chalmers menar att teknologin för den processade varan är ny och lider av barnsjukdomar vad gäller näringsinnehållet, och att det behövs en kompetenshöjning i industrin. Hittills har fokus legat på smaken och att produkten ska tilltala konsumenten. Men Mattias Espert är kritisk till att produkterna har släppts in på marknaden som köttsubstitut.
— Jag tycker inte att det är acceptabelt att det släpps ut en produkt som kallas köttsubstitut eller vegokött som inte är noga kontrollerad när det kommer till näringsinnehåll. Köttet är inte viket livsmedel som helst. Om företagen inte har kompetens att skapa en näringsrik produkt kanske den ska stanna på labbet ett tag till. Annars lurar man konsumenten, och det känns ju extra illa när vi vet hur utbrett det är med till exempel järnbrist, framför allt hos unga kvinnor, menar Mattias Espert.
Kött innehåller många av de mineraler och vitaminer som kroppen behöver och är ett av våra mest näringstäta livsmedel. Utöver det har grisen en väsentlig roll i ett hållbart kretslopp. Svenska grisar äter till stor del restprodukter från livsmedelsindustrin så som brödrester från bagerier, vassle från osttillverkning eller biprodukter från spannmålsförädling. Djuren har därmed en viktig roll för att minska matsvinnet. Och djurens gödsel är viktig näring för våra åkrar och för odling av vegetabilier som vi människor också äter, och till produktion av biobränsle.
Svensk grisnäring har minskat sin klimatpåverkan med 20 procent sedan år 2005 och branschen arbetar efter en gemensam handlingsplan med övriga köttslag för att minska påverkan ytterligare.