Årets skörd av spannmål förväntas bli 5,9 miljoner ton. Det är en minskning med 4 procent jämfört med rekordskörden förra året, men en ökning med 10 procent jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren. Det visar årets skördeprognos från Jordbruksverket. Om prognosen stämmer så blir det fjärde största spannmålsskörden under 2000-talet.

Höstvete, som har den högsta hektarskörden bland spannmålsgrödorna, förväntas minska med 7 procent till 7 180 kilo per hektar. Det är främst minskningen av hektarskörden men även mindre odlade arealer för höstvete som bidrar till en mindre spannmålsskörd jämfört med förra året. Totalskörden av höstvete förväntas bli 2,9 miljoner ton vilket motsvarar nästan hälften av den totala spannmålsskörden.

Havre ökar och vårkorn är näst största grödan efter höstvete
Vårkorn är den näst största grödan och förväntas få en totalskörd på 1,4 miljoner ton vilket utgör 24 procent av den totala spannmålsskörden. Havre står för 14 procent av skörden och förväntas i år att öka totalskörden med 27 procent till 0,9 miljoner ton jämfört med förra året. Orsaken till detta är större arealer då hektarskörden beräknas att minska med 3 procent.

Även skörden av oljeväxter den fjärde största
Totalskörden för oljeväxter, som raps och rybs, uppskattas bli drygt 0,35 miljoner ton, vilket också är den fjärde största skörden på 2000-talet. Jämfört med förra årets rekordskörd för oljeväxter är det emellertid en minskning med 10 procent. Höstraps svarar för 97 procent av den totala oljeväxtskörden. Hektarskörden för höstraps förväntas bli 3 620 vilket är en minskning med 3 procent jämfört med förra året.

Varmare i början av året och torr vår
Under perioden januari till april har det varit varmare än normalt i nästan hela landet. Även i juni var det varmare än normalt medan maj och juli var kallare än normalt i stort sätt hela landet. Nederbörden var mindre i nästan hela landet under perioden april till och med juni medan i juli var den högre än normalt i hela landet förutom i de sydöstra länen.

Jordbruksverkets metod för prognoserna
Prognosen baseras på statistiska samband mellan tidigare års temperatur, nederbörd och skördar. I beräkningarna används också uppgifter om odlade arealer för 2020. Prognosen säger inte något om kvaliteten på de grödor som skördas. Beräkningarna görs endast för hela landet. Regionala uppgifter redovisas inte i denna prognos (preliminära skördeuppgifter på länsnivå presenteras i december). En förutsättning är att vädret i augusti och framåt blir som under ett normalår. Med ett normalår menas genomsnittet för de senaste 30 åren. Preliminär statistik för bärgade skördar kommer att publiceras 16 november.