Fodereffektiva kor producerar mindre metan per kg mjölk än övriga kor. Forskare vid SLU förordar därför att avelsarbetet mer ska fokusera på kor som är bra på att omvandla foder till mjölk och mindre på metanproduktionen. Koldioxid i nötkreaturens utandningsluft är en bra mätare på fodereffektivitet och friska djur är viktigt för att uppnå hög effektivitet.

En slutrapport finns nu från forskningsprogrammet ”Hållbar produktion och konsumtion av mjölk”. Den är här sammanfattad av Stina Olofsson på Greppa Näringen.
Under åren 2019 till och med 2023 har programmet pågått som ett samarbete mellan SLU, Chalmers och RISE, en stor satsning som finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning. Rapporten visar att mjölkkornas fodereffektivitet är av stor betydelse för miljö- och klimatpåverkan och att nya mätmetoder kommer bli användbara i avelsarbetet framöver. Det är också viktigt att arbeta för friska djur eftersom bland annat god juverhälsa gynnar hög fodereffektivitet. Forskarna menar att om kons metanutsläpp får styra aveln så riskerar man att välja kor med sämre fodersmältning. Cirka två tredjedelar av variationen i fodereffektivitet mellan enskilda kor hänger samman med hur kon utnyttjar energi för underhåll och produktion av mjölk, och resten med fodrets smältbarhet. Mindre än fem procent av variationen i fodereffektivitet var i försöken relaterad till kons metanproduktion.

Än så länge omständligt att mäta fodereffektiviteten i stallar
Att mäta enskilda djurs foderkonsumtion är dyrt och tidskrävande. I forskningsmiljö har det visat sig att mängden träck skattar fodereffektiviteten relativt bra, men det finns idag inga enkla metoder som kan användas i praktiken. En annan metod och som forskarna hoppas på är att beräkna skillnaden mellan observerad koldioxidproduktion och beräknad, uttryckt som restkoldioxid. Kor med låga värden för restkoldioxid har hög fodereffektivitet och hög energianvändning. Lågt restkoldioxidvärde innebar låg metanproduktion och värmeavgång. Enligt forskarna kan restkoldioxid bli ett användbart index för fodereffektivitet framöver. Produktionen av koldioxid verkar vara relativt stabil under dygnet och skilde i försök så mycket som 9 procent mellan kor och bör därför vara en användbar parameter i avelsarbetet.

Försök med utfodringsstationer så kallade ”GreenFeed”
I specialutrustade flyttbara utfodringsstationer kan man mäta halten av metan och koldioxid i kornas utandningsluft. Data från 12 studier med totalt 829 observationer av kor av rasen svensk röd boskap (SRB) redovisas i rapporten. Forskarna menar att GreenFeed-metoden är ett kostnadseffektivt och praktiskt alternativ till traditionella mätmetoder. Det bygger dock på att avelsföretagen är villiga att investera i ett antal GreenFeed apparater som kan flyttas mellan gårdar.

Bristande juverhälsa försämrar mjölkkornas fodereffektivitet och energiomsättning
Ett ökat celltal i mjölken beror hos kor främst på juverinflammation och detta används som en indikator för juverhälsa på individ- och på besättningsnivå. För att undersöka hur celltalet påverkar mjölkmängd, fodereffektivitet och energiomsättning hos mjölkkor sammanställde forskare vid SLU data från tidigare försök utförda på Lövsta och Kungsängen utanför Uppsala samt Röbäcksdalen utanför Umeå. Resultaten visar att höga celltal kan ha en negativ effekt på kornas fodereffektivitet. Ju högre celltal, desto mer energi går åt till kornas immunförsvar. Höga celltal bidrog till att den dagliga mjölkproduktionen minskade med 0,7- 0,8 kilo och kornas värmeproduktion ökade med 2,1 MJ. I förlängningen innebär höga celltal ökade metanutsläpp och därmed klimatpåverkan.