I maj i år rapporterade Lantbruksnytt om förändringarna vad gäller spannmåls- och sojapris de senaste två åren och jämförde med aktuella foderpriser. Under de två åren hade priset på spannmål minskat i pris med 17 procent och soja med 29 procent medan foderpriset endast gått ner med 11 procent.

Foderpriserna hämtade vi från Lantmännen och avsåg Hurtig och Diana, för att ha några stora svenska produkter att jämföra med.
Lantbruksnytt blev genast uppringda av Lantmännen som menade att priserna vi angett inte var representativa, något vi då beklagade och bad dem sända oss rätt priser så vi kunde korrigera.
Inga nya priser kom och därmed kan man dra slutsatsen att foderpriserna faktiskt inte fallit i den takt som spannmål och soja minskat i pris.

För självklart ska foderpriserna falla när spannmål och soja faller i pris, allt annat är onaturligt i en marknadsekonomi.
I veckan var Lantbruksnytt i kontakt med företrädare för svensk slakterinäring. De konstaterade att priset på spannmål fallit under lång tid, något som visserligen är beklagligt för lantbruket totalt, men som bör ge billigare foder till såväl gris- som nötproducenterna.

I dag är priset på spannmål och soja ännu mindre än i maj. Vete på Matif står nu i 2:20 kronor per kg och sojan på Chicago Board of Trade i 3:71 kronor per kg. Båda några ören mindre per kg jämfört med i maj och något som bör pressa ner foderpriset ytterligare.