Varje dag serveras tre miljoner måltider på skolor, äldreboende och sjukhus. Upphandlingsmyndigheten har identifierat sju fokusområden för att utveckla den offentliga affären för livsmedel och måltidstjänster. Logistik och distribution, mat för en hållbar framtid och mer lokalt och svenskt på tallriken är tre av dem. 

År 2017 betalade stat, landsting och kommuner ut 9,7 miljarder kronor till mer än 5 500 leverantörer av livsmedel och måltidstjänster. Varje dag serveras tre miljoner offentliga måltider. Upphandlingsmyndigheten har under två år haft regeringens uppdrag att stärka kompetensen hos köpare och säljare inom upphandling av livsmedel och måltidstjänster. Under branschdialoger och andra aktiviteter har man träffat politiker, upphandlare, måltidsansvariga, producenter, grossister och branschorganisationer från hela landet. I en aktuell rapport presentar myndigheten sina slutsatser.

– Livsmedel och måltidstjänster engagerar. Det är ett område som handlar om bland annat hållbarhet, distribution, lokalproducerat och arbetsvillkor i andra länder, säger Monica Sihlén segmentsansvarig för livsmedel på Upphandlingsmyndigheten.

Livsmedelsstrategierna skapar möjligheter

Det finns stora regionala skillnader, men också många likheter, i livsmedels- och måltidsbranschen. Enligt myndigheten har de regionala livsmedelsstrategierna tillsammans med den nationella strategin skapat möjligheter att utveckla den offentliga affären inom livsmedelsområdet. Flera viktiga regionala förändringsprocesser har startat och samarbetet mellan statliga myndigheter har stärkts.

– Att använda upphandling som ett strategiskt verktyg kan bidra till att offentliga måltider når mål som finns i den nationella livsmedelsstrategin. Genom högt ställda krav på djurskydd, miljöskydd och sociala villkor kan svenska och utländska leverantörer konkurrera på lika villkor, säger Monica Sihlén.

Sju fokusområden för fortsatt utveckling

Det finns sju fokusområden som Upphandlingsmyndigheten ser som extra viktiga för den fortsätta utvecklingen av den offentliga affären för livsmedel och måltidstjänster.

1. Dialog. Oavsett vilken typ av aktivitet som genomförts inom regeringsuppdraget har det tydligt framkommit att mer dialog är en förutsättning för att driva frågor framåt.
2. Mer lokalt och svenskt på tallriken kan ge kvalitetsmässiga mervärden, stärka det lokala näringslivet och öka självförsörjningsgraden.
3. Mat för en hållbar framtid. Det handlar inte bara om att ställa hållbarhetskrav utan även om exempelvis menyplanering och minskat matsvinn.
4. Roller, ansvar och mandat. Ett exempel är att måltidspolitiska program innehåller mål som kan komma i konflikt med varandra eller inte är förenliga med upphandlingslagstiftningen. Vem gör då prioriteringen?
5. Logistik och distribution kan utgöra ett hinder för en mindre leverantör att delta i en upphandling. Det kan försämra konkurrensen. Är samdistribution lösningen?
6. Våga testa nya lösningar. Det efterfrågas innovativa lösningar inom den offentliga affären. Därför är det viktigt att ha modet att hitta nya vägar.
7. Uppföljning av upphandlingar är viktigt för att skapa framtida möjligheter. Det är under uppföljningsfasen som säljare och köpare ser det faktiska resultatet av upphandlingen.

Förutom Monica Sihlén har Eva Edin, strateg, och Helena Robling, hållbarhetsspecialist, ingått i gruppen som arbetat med regeringsuppdraget på Upphandlingsmyndigheten.