I dag är det stort fokus på att förbereda sig för krig. Bakgrunden är det instabila läget i världen och ett fullskaligt krig i vår närhet. Det handlar om ökad beredskap, livsmedelsförsörjning och civilförsvar. Sveriges Nato-ansökan och mer pengar till försvaret. Nyhetsflödet är stort och det är självklart rätt och viktigt.

Men det som kan få mycket stora konsekvenser för samhälle och ekonomi och som ingen talar om alls i dag är om kriget i Ukraina av en eller annan anledning plötsligt tar slut. Även om detta är det de flesta önskar och kanske inte ser som något problem ska vi ha klart för oss att det kommer att få kännbara effekter både positiva och negativa och som kraftigt ritar om det ekonomiska läget. Därför finns det en god anledning att även ha en utarbetad plan för det utfallet.

Den 3 oktober 1990
Det var datumet då Västtyskland återförenades med Östtyskland och kanske den händelseutveckling i modern tid som mest skulle kunna liknas vid ett plötsligt krigsslut i Ukraina.
Då skulle Östtyskland byggas upp. Pengar pumpades in i Östtyskland, räntan steg, pengar flöt ut ur Sverige, något som kulminerade två år senare då den svenska Riksbanken under en kort tid satte räntan till 500 procent för att hålla växelkursen fast för den svenska kronan, men som dagen efter släppte kronan fri och räntan föll tillbaka.

När kriget slutar
Kommer EU-medel att pumpas in i Ukraina för att bygga upp landet. Det kan innebära en inflation som får den vi sett under år 2022 att verka som en vindpust. Riksbanken kommer antagligen inte att behöva arbeta med räntan, den kommer marknaden själv att skicka upp och arbetskraft kommer att förflyttas från EU till Ukraina. Den stora skillnaden för svensk del är att vi inte har en fast växelkurs att skydda som på början av nittiotalet men det kan få stora konsekvenser ändå.

På hemmaplan
I Sverige kommer det att bli betydligt dyrare att bygga och det kommer att bli akut brist på arbetskraft. Exportindustrin ökar sina intäkter omräknat till svensk valuta.
Inom lantbruket blir det synnerligen osäkert för dem som bygger produktionen på utländsk arbetskraft. Mjölkrobot blir säkrare än karusell och grop. Fältrobot blir säkrare än manuell plantering, ogräsbekämpning och skörd.
Autonoma traktorer, även om de inte är godkända i dag, blir säkrare än traktorer med fysisk förare.

Ekonomin
För att klara detta behöver företag göra de investeringar som finns i planen innan krigsslut, sen blir det sannolikt både dyrare och med längre leveranstider. Ha en kalkyl som klarar ännu större ränta än i dag samt förändra produktionen så det går åt mindre arbetskraft, svensk som utländsk.

Risker
Om kriget i Ukraina slutar om en månad, om tio år eller aldrig är det ingen som vet i dag. Men enbart det faktum att det såväl kan sprida sig till en större konflikt som även omfattar Sverige, som att det faktiskt kan upphöra helt inom en snar framtid innebär att alla företag bör upprätta två krisplaner i dag.
En om allt som bör förberedas och hur allt ska ske om Sverige dras in i ett krig och en annan om allt som bör förberedas och hur allt ska ske om kriget plötsligt upphör i Ukraina.
Mycket kan bli helt annorlunda än vad som planerades, men då behöver man i varje fall inte efteråt gräma sig över att man överhuvudtaget inte tänkte på det, det som är helt självklart när man sitter med facit efteråt!