En tredjedel av svenskarna slänger mat när de ser att bäst före-datumet har passerats. Av dessa får åtta av tio alltid eller ibland dåligt samvete, enligt en Sifoundersökning.
– Samtidigt somnar över 800 miljoner människor hungriga varje dag. Vi vill minska matsvinnet och detta slöseri av resurser, säger Karl Andersson, vd på Matsmart.

Den 16 oktober är det Världslivsmedelsdagen, instiftad av FN för att öka medvetenheten om hunger- och fattigdomsfrågor. Drygt 800 miljoner människor lider av hunger varje dag. Samtidigt slängs en tredjedel av all mat som produceras i världen.

30 procent av svenskarna slänger alltid eller ibland mat när de ser att bäst före-datumet har passerats. Av dessa får åtta av tio alltid eller ibland dåligt samvete, enligt en Sifoundersökning som Matsmart låtit göra.

– Det här sker helt i onödan. Matsmarts vision är en värld utan matsvinn, och mat som pasta, olivolja eller müsli blir inte dålig bara för att bäst före-datumet närmat sig eller passerats, säger Matsmarts vd Karl Andersson.

Bäst före-datumet är bara är en garanti från producenten att varan håller samma kvalitet som vid tillverkningstillfället. Det betyder inte att maten ska slängas när datumet passerats.

Under 2017 köpte svenskarna 2 022 ton mat från Matsmart, mat som många gånger annars skulle varit svårsåld i vanliga butiker. Orsakerna varierar, men det beror exempelvis på förpackningsbyten, säsongsvaror, överproduktion samt kort eller passerat bäst före-datum.

Okunskapen om datummärkningar kan vara en bidragande orsak till matsvinnet i Sverige. Enligt Naturvårdsverket uppkommer 1,3 miljoner ton matavfall per år i Sverige, vilket motsvarar 129 kilo per person.

– Matsmart stödjer FN:s initiativ Världslivsmedelsdagen. Vi vill att fler arbetar för att minska matsvinn och hunger, säger Karl Andersson.