Rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax är karantänskadegörare som leder till stora, negativa konsekvenser för de odlare som drabbas. I inventeringen under 2021 har Jordbruksverket hittills hittat sex fall av Meloidogyne fallax. Ett av fallen rör utsädespotatis, vilket är Sveriges första upptäckt i utsäde. Ett fall har konstaterats i Västra Götaland som tidigare inte varit drabbat.

Första fallen i utsäde och i Västra Götaland
Sex fall av Meloidogyne fallax har hittills upptäckts i årets inventering i Sverige. För första gången har ett fall konstaterats på utsädespotatis. Utsädespotatisen, som kom från Nederländerna, kunde destrueras innan den kommit i jorden. Meloidogyne fallax har också konstaterats i en odling i Västra Götaland, vilket innebär länets första fall. Övriga fyra fall är i upptäckta i Skåne och Blekinge som även tidigare år har varit drabbade.

– Parasiten utgör ett allvarligt hot, än så länge i första hand för de enskilda odlare som drabbas. Skulle rotgallnematoderna få fortsatt spridning påverkas möjligheterna att odla potatis och rotfrukter som till exempel morötter, säger Carin Bunnvik, enhetschef på Jordbruksverkets växtregelenhet.

År 2017 konstaterades det första fallet i en potatisodling i Sverige. Rotgallnematoderna är listade som så kallade karantänskadegörare i EU. Det innebär de måste bekämpas med målet att utrotas. De sprids bland annat med jord och utsäde. För potatisodlare – både kommersiell verksamhet och fritidsodlare – är det viktigt att enbart använda certifierad utsädespotatis, för att minska risken att drabbas.

– För att minska riskerna för uppförökning och spridning av rotgallnematoder är det också klokt att tänka riskmedvetet när man delar maskiner och planerar sin växtföljd. Till exempel är det en stor risk att återkomma för ofta med potatis på samma fält, säger Carin Bunnvik.

Bekämpningsåtgärder i varje fall
Rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax är små rundmaskar som bland annat angriper rotfrukter som potatis och morötter. Eftersom nematoderna måste bekämpas innebär ett konstaterat angrepp bland annat att marken inte kan odlas under minst ett år, så kallad svartträda och att marken därefter inte får användas till odling av potatis och rotfrukter innan jorden är fri från nematoder – vilket tar flera år.

Jordbruksverket ansvarar för beslut om bekämpning och övervakning. Inventering är en viktig åtgärd – både för att upptäcka nya fall och för att öka kunskapen om hur rotgallnematoderna sprider sig och hur de kan bekämpas effektivt.

– Om vi kan upptäcka rotgallnematoderna tidigt är det till fördel för alla. I flera av de första fallen vi upptäckte har vi fått goda resultat med bekämpningsåtgärderna, säger Carin Bunnvik.

Fakta: Inventering efter rotgallnematoder
Mellan 2017 och 2020 har 443 jordprover och 220 knölprover testats. Till och med 2020 hade åtta fall av Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax konstaterats.

Under 2021 har Jordbruksverket som mål att genomföra ytterligare 300 knölprover och 200 jordprover i jakten på rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax. Arbetet samordnas med inventeringar för andra karantänskadegörare som också angriper potatis. Hitintills är det främst provsvar på knölprover från utsädespotatis och jordprover från odling av mat- och stärkelsepotatis som kommit in.