Våren är här och i södra Sverige är det många som redan kört ut det första kvävet på höstspannmålen. Men där det är senare vårbruk eller fält som ännu inte är farbara är det dags att besluta om första kvävegivan till höstspannmålen.

Grödans kvävebehov påverkas av årsmån, övervintring och markens kväveleverens. Genom att dela kvävegivan kan gödslingen anpassas till grödans utveckling och minska risken för liggsäd och kväveförluster.

Anpassa gödslingen efter årets förutsättningar
Använd gärna Jordbruksverkets Rekommendationer för gödsling och kalkning Länk till annan webbplats. som stöd till gödslingen. Där kan du läsa om kvävegivor och gödslingsstrategier. Under säsong behöver du anpassa gödslingen efter grödans behov och årsmån. Grödans behov påverkas av markens kväveleverans som bland annat kommer från restkväve från året innan, förfrukten och mineralisering av kväve från organiskt material i marken. Mineraliseringen av kväve i marken beror mycket av jordart, temperatur och vattenförhållanden. Om det är kallt och torrt till exempel så är mineraliseringen av kväve mindre än om det är varmare och fuktigare.
Flera givor gör det lättare att styra kvävet efter grödans behov under säsongen för bästa ekonomin i gödslingen. Det gör att du kan öka gödslingseffektiviteten och minska risken för liggsäd och förluster.

Prioritera grödor med tidig stråskjutning
Inför stråskjutningen behöver grödan ha tillgång till kväve. Saknas kväve i denna fas kan antalet skott minska. Prioritera först höstråg och höstkorn som stråskjuter tidigt. Även tidiga sorter utvecklas snabbare och behöver kväve tidigare än senare sorter.

Tidiga givor kompenserar inte hela skördebortfallet
Det kan vara lockande att lägga en tidig giva i ett svagt eller utvintrat bestånd. Men en tidig giva kompenserar sällan hela skördebortfallet. Det finns snarare en risk att kvävet försvinner innan grödan hinner ta upp det.
Rådet är att undvika att gödsla onödigt tidigt. Ett bra bestånd behöver normalt sett ingen tidig giva. I sent sått höstspannmål kan däremot en tidig giva öka bestockningen. Om du förväntar dig en torr vår kan det också vara en bra idé att lägga en lite större andel av det totala uppskattade behovet i god tid så att kvävet hinner bli tillgängligt inför stråskjutningen.

Anlägg nollrutor
Nollrutor, ogödslade rutor, hjälper till att följda grödans utveckling och markens mineralisering av kväve. Du anlägger en nollruta genom att täcka en liten yta med en presenning vid gödsling. Läs mer här om hur du anlägger en nollruta Länk till annan webbplats..
Flera rådgivare erbjuder tjänsten att mäta grödans kväveupptag med handburen sensor och räkna på kvävebehovet.
Finns ingen kvävesensor kan man ändå bedöma grödans färg, täthet och höjd i nollrutan jämfört med resten av fältet. Det ger ett bra underlag när man planerar kompletteringsgivor.

Greppa Näringen mäter nollrutor
Att ha egna nollrutor ger den bästa bilden av situationen på just dina fält. Du kan även få en god uppfattning om årsmånen och hur den påverkar mineralisering och kväveupptag genom att följa våra mätningar i höstvete. Resultaten redovisas i Säsongsnytt.
Mätningarna görs i samarbete med Yara som lånar ut handburna kvävesensorer till oss. Vi mäter vanligtvis varje vecka från april tills höstvetet går i ax.

Ta hänsyn till fältets variation och svavelbehov
Det är det ofta en god idé att anpassa kvävegivan utifrån fältvariationerna, inte bara där det är ojämna bestånd eller där markförutsättningarna skiftar inom fältet. Verktyg du kan använda är till exempel kvävesensor, CropSAT eller Atfarm.
Var noga med att tillföra svavel i samband med kvävegödslingen. Räkna med att du behöver tillföra 1 kg svavel för vart tionde kg kväve till stråsäd.