Guldläge för svenska grisproducenter
Även om det svenska grispriset ligger ett par kronor under det danska och det tyska just nu finns det mycket som talar för att lönsamheten och utvecklingsmöjligheterna inom svensk grisproduktion är större än någonsin. Den analysen kan göras efter att ha lyssnat på ett antal föredrag på Svinekongressen i danska Herning.
Svinekongressen är ett årligt arrangemang som startade i går med årsmöte för de danska grisproducenterna, följt av ett anförande av den danska livsmedelsministern för att sedan övergå till flera parallella seminarier inom grisproduktion. Svinekongressen avslutas i eftermiddag och har även en stor mängd utställande företag verksamma inom näringen.
Lönsamheten inom grisproduktionen har under de senaste decennierna alltid svängt kraftigt. År 2016 och lite in på 2017 var det bra förutsättningar men år 2018 var det riktigt tufft med låga slaktpriser och mycket dyrt foder till följd av torka och små spannmålsskördar.
Att det skulle svänga så pass mycket på mindre än ett år var det nog ingen som trodde i oktober 2018 och självklart påverkar efterfrågan i Asien ii kombination med handelskonflikten USA och Kina förutsättningarna positivt i Europa.
När det är höga priser funderar många på hur man ska bibehålla dessa. God lönsamhet ökar normalt produktionen med överskott som följd och priserna faller.
Men den här gången ser det lite annorlunda ut.
Företrädare för Danish Crown menar att det tar mycket lång tid för länderna i Asien att få bukt med afrikansk svinpest och i kombination med att konsumtionen av griskött ökar i den delen av världen blir det sannolikt ökad efterfrågan därifrån under många år.
Samtidigt blir allt fler konsumenter uppmärksamma på djurvälfärd och problematiken med antibiotikaresistens och då får Amerika svårare att sälja sina grisar.
På frågan var produktionen kommer att öka menade Danish Crown att det inte är självklart att den kommer att öka, i varje fall inte i norra Europa.
Möjligtvis kan den öka i Spanien, men där har man bekymmer med för stor antibiotikaförbrukning och måste först och främst arbeta med det.
I Nederländerna är det inte plats till fler djur och i Danmark är grisproducenterna så hårt pressade efter tidigare svåra år så nu måste de satsa pengarna på att amortera lån till banker. Dessutom behöver 40 procent av de danska slaktsvinsstallarna renoveras inom en tioårsperiod bara för att hålla nuvarande produktion igång.
Sammanfattningsvis borde det finnas stora möjligheter till lönsam grisproduktion i Sverige. Även om priset ligger något under världsmarknaden nu har vi fördelen att när priset faller går det inte lika snabbt ner här hemma samt att det stannar på en högre nivå.
Blir nu de höga slaktsvinspriserna på världsmarknaden bestående under flera år kommer sannolikt det svenska priset att närma sig det danska ioch tyska.
Produktionen av griskött är dyrare i Sverige men allt fler europeiska producenter anammar nu metoder som är bättre för djurhälsa och miljö, ibland på frivillig bas med förhoppning om ett merpris. Det danska systemet med ett, två eller tre hjärtan på köttförpackningen är ett exempel.
I Sverige finns det dessutom gott om plats, vatten, spridningsareal och tillgång till foder. Antibiotikaförbrukningen är rekordliten och sjukdomstrycket litet.