Det har behandlats många frågor i EU denna veckan och här sammanfattar vi några av dem. Det som kan få störst negativa effekter för lantbruket är Mercusuravtalet, ett handelsavtal mellan EU och Sydamerikanska länder, som innebär att industrin i EU kan exportera till Sydamerika och lantbruket där exporterar till Europa.

EU:s jordbruksministrar samlades för informellt Rådsmöte i Sverige
Under början av veckan samlades EU:s jordbruksministrar för informellt Rådsmöte, som denna gång anordnades i Sverige med anledning av det svenska ordförandeskapet i Rådet. Temat för det informella Rådsmötet var hur EU:s jordbruk och skogsbruk kan bidra till livsmedels- och energiförsörjning samt till en hållbar omställning.

Under mötet gjordes studiebesök vid flera verksamheter, bland annat hos Skogforsk för att se hur ny teknik kan användas för att bevaka utvecklingen i skog och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att se prov på hur digitalisering kan användas inom animalieproduktionen.

Under den officiella delen av Rådsmötet diskuterades kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att stärka EU:s jord- och skogsbruk, utifrån ett bakgrundsdokument som skickats ut av det svenska ordförandeskapet. Fokus låg vid sektorernas möjlighet att bidra till den gröna omställningen. Under den efterföljande presskonferensen meddelade jordbruksrådets ordförande, Sveriges jordbruksminister Peter Kullgren, att potentialen i innovationer och utökad bioekonomi varit centrala under jordbruksministrarnas samtal.

I samband med Jordbruksrådet anordnade LRF även ett gårdsbesök för EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski, eftersom han var i Sverige med anledning av rådsmötet. Fokus under besöket låg bland annat vid effekterna av den pågående torkan i södra och mellersta Sverige, samt tankar inför nästa gemensamma jordbrukspolitik (CAP).

Miljöutskottet oeniga om förslaget till återställande av natur
EU-kommissionen presenterade i juli 2022 sitt lagförslag om återställande av natur (NRL), som lades fram som en del i EU:s strategi för biologisk mångfald. Europaparlamentets jordbruksutskott och fiskeutskott har tidigare valt att i sina yttranden avvisa EU-kommissionens förslag. Detta då de ser brister i lagstiftningens mål, omfattning och effekter. Under torsdagen var det så dags för miljöutskottet, som huvudansvarigt utskott, att rösta om sitt yttrande.

Som Brysselnytt tidigare rapporterat om har den konservativa partigruppen European Peoples Party (EPP) redan i maj antagit en position om att både avvisa NRL och förslaget om ny växtskyddsförordning (SUR). EPP har i miljöutskottet lyckats samla stöd för detta förslag från de två andra konservativa partigrupperna European Conservatives and Reformists (ECR) och Identity and Democracy (ID), samt från delar av den liberala partigruppen Renew Europe (Renew). Vid omröstningen om att avslå förslaget helt ledde splittringen inom Renew till ett jämt resultat, 44 gentemot 44.

På grund av det jämna utfallet i slagsvoteringen, gick utskottet vidare till att ta ställning för enskilda förslag för sig. Tiden räckte då inte till och utskottet han inte slutföra omröstningen, vilket innebär att voteringen kommer behöva återupptas igen. Högst troligen kommer detta ske vid miljöutskottets nästa planerade möte, den 27 juni.

Under tiden förväntas EU:s miljöministrar att ta ställning till allmän inriktning till EU-kommissionens förslag om återställande av natur vid Miljörådet den 20 juni.

Europaparlamentet tog ställning för tryggad livsmedelsförsörjning
I samband med att EU-kommissionen sommaren 2022 presenterade förslagen för hållbar användning av växtskyddsmedel (SUR) och återställande av natur (NRL) beslutades även att EU-kommissionen skulle göra en analys av de bakomliggande drivkrafterna för livsmedelstrygghet i EU. Nu har Europaparlamentet antagit ett betänkande som inspel till EU-kommissionens analys, där de är tydliga med att åtgärder inom EU:s Gröna giv inte får lov att riskera EU:s tillgång eller produktion av livsmedel.

I betänkandet framgår att Europaparlamentet vill se en analys som redogör för hur samtliga förslag inom EU:s Gröna giv tillsammans påverkar lantbrukets förmåga att producera livsmedel. Europaparlamentet vill även se en plan för hur livsmedelstillgången i EU ska tryggas, samt hur beroendet av import från tredje land ska minska. Dessutom ger Europaparlamentet stöd till flexibilitet vid införandet av nya miljö- och klimatregler eftersom EU:s livsmedelstillgång sedan den Gröna given presenterades har påverkats av både Covid-19 pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Paraplyorganisationen för lantbruksorganisationer och kooperativ i EU, Copa-Cogeca, välkomnade Europaparlamentets antagande av betänkandet. I ett pressmeddelande skriver de att organisationen ställer sig bakom de ambitiösa initiativ som presenteras i betänkandet, som den Gröna given idag inte omfattar eller hanterar.

Betänkandet har skrivits på initiativ av Europaparlamentets jordbruksutskott, med Marlene Mortler (DE/EPP) som rapportör och kommer fungera som ett inspel till EU-kommissionens kommande lagförslag. En av skuggrapportörerna till betänkandet är svenska Pär Holmgren (Greens)

Europaparlamentariker oroliga för torka, vill se nya åtgärder
Inom ramen för Europaparlamentets plenar i Strasbourg anordnades under torsdagen en debatt om tillgång till vatten, med anledning av risken för utbredd torka under den kommande sommaren. Från de närvarande europaparlamentarikerna lyftes behovet av att koordinera arbete och långsiktiga åtgärder för att motverka och anpassa unionen till återkommande vattenbrist.

Rapporter från Copernicus, som bland annat arbetar med att följa väderförhållanden och klimatförändringar, visar att ett en fjärdedel av EU:s yta för tillfället lider av risk för torka. Med bakgrund i det, samt förra årets utbredda torka i stora delar av södra EU, uttryckte flera Europaparlamentariker under torsdagens debatt stöd för gemensamma satsningar för att hantera torka långsiktigt. Bland annat lyftes möjligheten till revideringar i EU:s vattendirektiv, fortsatta investeringar i infrastruktur för avlopp och vatten samt en gemensam vattenstrategi som potentiella åtgärder som bör övervägas i det fortsatta arbetet med torka.

Fortsatta importbegränsningar på jordbruksprodukter från Ukraina
Som Brysselnytt tidigare rapporterat, har tullfriheten på ukrainska varor påverkat den lokala marknaden i flera närliggande EU-medlemsstater negativt. Under våren införde därför Polen, Slovakien, Ungern och Bulgarien unilaterala handelsrestriktioner för jordbruksprodukter från Ukraina.

Att på detta sätt införa nationella handelsrestriktioner strider mot reglerna för EU:s inre marknad. I april kom därför EU-kommissionen överens med dessa fyra länder samt Rumänien om att införa temporära handelsrestriktioner för vete, majs, raps och solrosfrö, under förutsättning att varor ämnade för övriga medlemsstater eller tredje land släpptes igenom. Detta undantag från EU:s handelsregler skulle egentligen löpa ut den 5 juni, men har nu förlängts till mitten på september.

Att på detta sätt införa separata handelsregler för vissa medlemsstater har fått mycket kritik från andra medlemsstater som menar att detta spelar Ryssland i händerna. Även Ukrainas jordbruksminister Mykola Solskyi har kommenterat att det ökar risken att Ryssland avbryter FN-avtalet som gör det möjligt för Ukraina att exportera jordbruksprodukter via sina hamnar vid Svarta havet. Ukrainas biträdande finansminister, Taras Kachka, har sagt att Ukraina överväger att vidta motåtgärder, så som att stoppa importen av polsk ost.

Von der Leyen vill se Mercosur-avtalet godkänt under 2023
Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Mercosur-länderna, som består av Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, inleddes redan 1999 men har legat på is ända fram till 2016. I juni 2019 meddelade dock EU-kommissionen att en överenskommelse nåtts.

Av politiska skäl har EU-kommissionen aldrig lagt fram förslaget för ratificering. Inte minst Österrike och Frankrike har varit mycket kritiska och hävdat att avtalet riskerar att bidra till ökad avskogning i Amazonas. För att minska dessa farhågor har EU-kommissionen presenterat ett ”hållbarhetsinstrument” som är ett sidoavtal till frihandelsavtalet och ska bemöta oron kring avskogning. Ett svar från de sydamerikanska länderna väntas förhoppningsvis under andra halvan av juni.

I veckan har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen varit på besök i Sydamerika och bland annat träffat Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva. På den efterföljande pressträffen meddelade von der Leyen att hon vill se Mercosur-avtalet antaget det här året.

Besöket i Brasilien kommer tätt inpå att EU-kommissionen presenterat sin strategi för Latinamerika och länderna i Karibien. Nästa förhandlingsrunda kommer äga rum 29-30 juni i Buenos Aires. Förhoppningen är att konkreta framsteg kan presenteras under det toppmöte som hålls i Bryssel den 17 juli mellan EU och Sydamerika.

EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag till EU:s budget för 2024
Den 7 juni presenterade EU-kommissionen sitt förslag till EU:s budget för 2024, som totalt föreslås omfatta 189,3 miljarder euro. Där till föreslås budgeten att kompletteras med ytterligare 113 miljarder Euro till bidrag inom ramen för NextgenerationEU, som är unionens återhämtningsfond efter Covid-19 pandemin.

EU:s budgetkommissionär Johannes Hahn kommenterade förslaget med att konstatera att EU:s finansiella kapacitet har påverkats av ökade kostnader samtidigt som behovet av finansiering ökar. Hahn konstaterade dock att budgeten har utrymme för att hantera och möta aktuella, men även framtida, utmaningar. Kommissionären var även tydlig med att förslaget är anpassat för att stötta en grön- och digital omställning, i hela unionen.

Av den totala budgeten föreslår EU-kommissionen att 54,8 miljarder fördelas till EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). En majoritet av resurserna (41,1 miljarder) kommer gå till den europeiska garantifonden för jordbruket (EAGF), som finansieras direktstöd i form av till exempel ettåriga miljö- och klimatersättningar (eco-schemes). Resterande resurser kommer gå till europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), som bland annat finansierar kompensationsstöd, investeringsstöd till jordbruket och miljöersättningar.

En annan stor budgetpost är regional- och sammanhållningspolitiken dit EU-kommissionen föreslår att allokera 47,9 miljarder euro. Dessa medel går till att stärka ekonomisk, social och territoriell sammananhållning liksom infrastruktur. Forskning och innovation tilldelas 13,6 miljarder euro.