Svenskt lantbruk vill investera, växa och stärka landets livsmedelsberedskap. Planer, ritningar och medfinansiering finns klart, men systemet som ska stödja investeringarna har blivit en flaskhals. Handläggningen går så långsamt att stöden i praktiken försenar eller stoppar projekt. Vissa län beviljar stöd och beslut tas, i andra län kommer inga beslut.

Det menar Krister Wiengren och Per Christerson på Farm Mac, Carl Dyrendahl, affärsutvecklare på Hushållningssällskapet Halland, Jan Freiman ägare JL Agriparts, Bengt Siggelin vd på Fredrik Persson Lifsungs och Carl-Olof Wilhelmsson vd på Solarwork Sverige.
De menar att besluten dröjer och nya ansökningsfönster öppnas trots att ansökningar ur tidigare omgångar ligger på hög.
Lantbrukare håller givna deadlines men myndigheterna har inga. Två ansökningsomgångar från år 2025 är fortfarande inte färdigbehandlade, samtidigt som nya fönster för samma stöd öppnats. Följden blir att lantbrukare, rådgivare och leverantörer tvingas planera i blindo.
Det får direkta konsekvenser som att lantbrukare backar från planerade orders eftersom de inte vet om deras ansökningar ens kommer att prövas i tid. Leverantörer har mycket svårt att planera produktion för material, kapacitet och personal som står på vänt.

Försenade beslut innebär förlorade år – inte månader
Lantbrukets investeringscykler är fasta. Missas vårens byggfönster går året ofta förlorat, bygget hinner inte bli klart till skörd eller innan djuren skall installeras på hösten. När handläggningen drar ut på tiden innebär det att projekt skjuts upp ett eller flera år istället för att genomföras och att offerter och kalkyler blir ogiltiga, lantbrukare avstår eller väljer sämre lösningar samt att leverantörer riskerar likviditetsproblem och står med oanvänd kapacitet. Att byggjobb uteblir i en tid då branschen redan går på lågvarv är olyckligt och det är orimligt att företag ska bära kostnaden för årslånga glapp mellan kalkyl, offert och beslut.

Mer administration än investeringar
När beslut dröjer i månader eller år skapas onödigt merarbete för lantbrukare, rådgivare och leverantörer och inte minst för handläggande myndighet. Det blir parallella ansökningar för samma projekt, ansökningar i flera potter på grund av otydliga regler, handläggning av ansökningar som blir inaktuella och offerter och kalkyler som blir ogiltiga innan beslut.
Systemet som skulle öka investeringarna gör i stället att många avvaktar, även med projekt som är lönsamma utan stöd.

Andra länder visar att snabb handläggning är fullt möjlig
I många andra EU-länder som Danmark, Finland och Nederländerna ligger handläggningstiderna på 4 till 12 veckor. Processerna är digitaliserade och nya ansökningsfönster öppnas inte förrän tidigare omgångar är klara. I Sverige är motsvarande tid 6 till 24 månader.
Det är inte hållbart anser Krister Wiengren och Per Christerson på Farm Mac, Carl Dyrendahl, affärsutvecklare på Hushållningssällskapet Halland, Jan Freiman ägare JL Agriparts, Bengt Siggelin vd på Fredrik Persson Lifsungs och Carl-Olof Wilhelmsson vd på Solarwork Sverige.

Myndigheter kräver deadline av lantbrukaren – Då bör även handläggande myndighet leverera mot deadline
För att systemet ska fungera krävs två omedelbara förändringar:
Fasta beslutsdatum och inte bara fasta ansökningsdatum.
Inga nya ansökningsomgångar innan tidigare är handlagda.

Goda politiska ambitioner faller på administration
Viljan att stärka svensk livsmedelsproduktion finns. Men utan snabbare handläggning gör nya eller utvecklade stödprogram ingen nytta. Investeringar fryser inne, företag tappar förtroendet och leverantörer riskerar att slås ut.
Ska 2026 års planerade investeringar bli verklighet krävs att myndigheterna tar ansvar för sin del av processen och att handläggningen blir snabb, förutsägbar och rationell med god förståelse för branschens villkor i alla led.