I Danmark är jordbruket just nu hårt ansatt att minska sina utsläpp av koldioxid. Från politiskt håll diskuteras att införa en koldioxidskatt där en lantbrukare skulle behöva betala drygt 1 500 svenska kronor per utsläppt ton koldioxidekvivalenter. Det beskrivs i dansk lantbrukspress som en dödsstöt för många lantbruk.

Det är Det Miljøøkonomiske Råd som lagt fram riktlinjer hur det danska jordbruket ska kunna bidra till klimatmålen. Danmark ska minska sina utsläpp av koldioxid med 70 procent fram till år 2030. Det hela är än så länge en rapport som används som diskussionsunderlag. Men det har fått lantbruket och dess organisationer att reagera starkt.
Syftet med skatten är helt enkelt att få lantbrukarna att jobba hårdare för att minska sina utsläpp på gårdsnivå. Problemet för lantbruket är dock att på en djurgård så står djuren och deras gödsel för cirka 85 procent av utsläppen. Det blir med andra ord dyrt för exempelvis en mjölkproducent att fortsätta producera.
I ett exempel som de räknat på nämns en gård med 203 mjölkkor, 158 kvigor och 12 tjurar. Dessutom har gården cirka 150 hektar åkermark med produktion för foder. En sådan gård skulle ha ett årligt utsläpp på 1 754 ton CO2-ekvivalenter.
Med en koldioxidskatt på drygt 1 500 kronor per ton innebär det en extra kostnad på drygt 2 600 000 kronor.
Enligt beräkningar skulle jordbruket med nuvarande teknologiska lösningar kunna minska sina utsläpp med drygt 2,5 miljoner ton CO2-ekvivalenter, för att lyckas komma undan extraskatt behöver den siffran bli den dubbla.
Danska lantbruk och födevarer säger till Landbrugsavisen att det är tydligt vad en sådan skatt skulle innebära för jordbruket.
– En avgift på 1 500 kronor per ton koldioxid skulle vara dödsstöten för delar av den danska livsmedelsproduktionen, så enkelt kan man förklara det, säger L&F-förman Søren Søndergaard.
Lantbruksnytt har frågat landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) om något liknande förslag finns i Sverige. Vi har dock endast fått svar från hans pressekreterare som säger att de är upptagna med andra saker och inte har tid att svara på frågan.
LRF:s näringspolitiska expert Martin Mörman säger att det är en fråga som över huvud taget inte diskuteras i Sverige.
– Det är inget som aktivt diskuteras i Riksdagen. Det finns säkert organisationer som diskuterar en sådan lösning men inget som politiken verkar intresserad av i alla fall, säger han.
I Sverige är det EU:s utsläppsrätter som anses vara det mest intressanta vägvalet där industrin påverkas. Men de gäller inte för lantbruket som alltså inte påverkas.
– Svensk politik tycks inte vara intresserad av detta, säger han.