När de flesta analytiker och banktjänstemän tror på ytterligare räntesänkning och stabil låg ränta framöver går Torsten Thuresson helt mot strömmen och säger att räntorna kommer att stiga kraftigt.

Torsten Thuresson är ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet i Kristianstad och han bygger sin tes på den svenska kronans försvagning.
Kronan har försvagats med 25 procent på ett halvår. Om vi tror att den försvagningen är bestående kommer priserna att stiga eftersom importen blir dyrare och i och med det följer ju även svenska produktpriser med upp.
– Kostar som exempel det danska grisköttet mer i svensk butik höjer ju även de svenska producenterna sitt pris och när alla produktpriser stiger blir det en löneglidning.
Han menar att valutans försvagning i praktiken är en devalvering och att det givetvis är en eftersläpning i systemet. Men även om man slår ut den 25-procentiga försvagningen på fem år ger det en årlig inflation på 5 procent och då kan omöjligt någon vara intresserade att låna ut pengar till dagens nivå, tvärt om borde man vilja ha minst 7 procents ränta.
Torsten Thuresson har undersökt marknaden för att kartlägga vem det är som verkligen lånar ut pengar till 2 procent och kommit fram till att det framförallt är pensionsfonder.
– Det handlar alltså om en högst begränsad mängd kapital och så fort dessa pengar är slut stiger räntan eftersom det finns en stor risk för verklig inflation i Sverige. Räntan måste vara högre än inflationen, annars är det ingen som vill låna ut pengar, säger Torsten Thuresson.
Han anser även att det är en god idé att se lite historiskt på saker och ting när man bedömer räntan och frågar sig då när man kunnat låna pengar för under 3 procent de senaste 150 åren i Sverige.
– Många pratar om gamla obligationslån på 3 procent, men det var en konstgjord ränta eftersom försäkringsbolagen hade en placeringsplikt i dessa.
Normal ränta i Sverige har varit runt 6 procent i snitt under de senaste 150 åren.
– Dagens situation att kunna låna pengar för en ränta under 2 procent är alltså unik och att då tro att det är bestående är helt galet, säger Torsten Thuresson.
Vad ska man då göra som lantbrukare med bottenlån?
Torsten Thuresson menar att det helt och hållet beror på den enskildes situation. Har man en ansträngd ekonomi är det en god idé att binda räntan till runt 4 procent på 4–5 år vilket är möjligt just nu. Har man ett utrymme att spela med kan man ligga kvar med rörlig ränta eftersom det historiskt sett alltid visat sig billigast i det långa loppet. En mix av rörligt och bundet är ett annat alternativ.
Torsten Thuresson anser att en hel del personer har ett underligt resonemang vad gäller räntan.
– För bara fyra månader sedan var bankräntan 6 procent och då band man gärna till 5 procent. Nu är den rörliga räntan under 2 procent men intresset för att binda till 4 procent är inte stort. Lantbrukare som på åttiotalet betalat 15 procent i ränta jagar i dag tiondelar, säger Torsten Thuresson.
Givetvis finns det en förklaring till att många trodde på räntehöjningar hösten 2008. Man trodde att inflationen skulle ta fart och den finansiella kraschen var ännu inte ett faktum.
Enligt Torsten Thuressons resonemang är incitamenten för inflation betydligt större i dag än i höstas och när det blir inflation är det inte enbart kreditmarknaden som kommer att driva upp räntan för eget intresse, även Riksbanken kommer sannolikt att höja räntan för att bromsa inflationen.
– Nu säger alla rådgivare att man inte ska binda räntan, men den dagen man läser i tidningen att man ska binda räntan kommer det att vara för sent. Då har den redan stigit och det kommer att gå fort, säger Torsten Thuresson.
Den enda möjligheten för att räntan ska ligga kvar på dagens låga nivå långsiktigt är enligt Torsten Thuresson att kronan stärks igen, den internationella tron kommer tillbaka snabbt och detta utan att Riksbanken höjer räntan.
– Men det tror jag inte på, konstaterar han.
Mycket i svenskt lantbruk handlar i dag om att säkra sig. Det gäller allt från fasta priser på insatsvaror som på det man producerar och säljer. I den ekonomiska situation som råder i dag ger Torsten Thuresson ett vattentätt exempel på säkring, byggt på ovan resonemang om räntehöjning.  Säkra EU-stödet till dagens valutakurs och bind samtidigt lånen till fast ränta.
– Stärks kronan vinner man på valutasäkringen av EU-stöd, försvagas kronan ytterligare blir det ännu större inflation och därmed räntehöjningar och då vinner man på fasträntan, konstaterar han.
Thorsten Thuresson ifrågasätter även den svenska valutapolitiken, en politik som han anser är synnerligen egoistisk och som drabbar grannländerna hårt.
– Det är förvånande att det inte är mer irritation från grannländerna och att sänka styrräntan ytterligare, man talar ju till och med om nollränta, måste ju fördärva allt förtroende för svensk penningpolitik, konstaterar Torsten Thuresson.
Han menar att man inte kan jämföra Sverige med Japan, där man redan har nollränta.
– Japan har en enormt stark ekonomi.
Danmark, Schweiz och Norge är även de små ekonomier, men de har ingen utlandsskuld och har haft ordning på statsfinanserna i många år, därmed klarar sig deras valutor bättre än den svenska i en tid med internationell finansiell oro.
– Vi har ju devalverat i Sverige förr och sen försökt hålla en fast växelkurs men det har inte fungerat eftersom vi då hade för dåliga statsfinanser. I dag är det bättre så vidare inte svenska bankers engagemang i Östeuropa drabbar svenska staten allt för hårt, säger Torsten Thuresson.
Han konstaterar slutligen att den egentliga bakgrunden till dagens svenska problem är gamla surdegar då vi under decennier tillåtit oss höja våra löner utan att för den skull producera mer.
– Det fungerar aldrig, avslutar Torsten Thuresson.

Bild: Torsten T-1 eller -2.JPG

Bildtext: Räntan kommer att gå upp och när man läser i tidningarna att det är tid att binda sina lån kommer det att vara för sent. Torsten Thuressons tes för att det blir så är att kronans kraftiga försvagning är en devalvering som kommer att sätta igång en inflation. Då kommer räntan att stiga och det kommer att gå snabbt.

Hans Wennberg, lantbruksansvarig på Swedbank, ser inte en fortsatt låg ränta som någon omöjlighet.

– Den allmänna bedömningen är ju en räntesänkning till och att man till och med pratar om nollränta, säger Hans Wennberg.
Givetvis tror han inte på nollränta i praktiken, de som lånar ut pengar måste ju tjäna på det men Hans Wennberg utesluter alltså inte att den korta räntan sjunker ytterligare.
Hans råd till lantbrukare med bottenlån är att avvakta utvecklingen innan man binder räntan. Han stöder sin tes på att det historiskt sett alltid varit billigast med rörlig ränta i det långa loppet. Statistiken visar på att allt fler lantbrukare resonerar så. Förr var cirka 60 procent av lantbrukets bottenlån med fast ränta och 40 procent med rörlig. Sedan i fjol har andelen rörligt ökat enligt Hans Wennberg.
Hans Wennberg tror varken att efterfrågan eller inflationen ökar under 2009 och därmed kommer räntan att kunna ligga kvar på en låg nivå.
– Jag tror att de som så önskar kan binda sin ränta förmånligt under första halvåret 2009, säger han.

Räntan kommer att gå upp och när man läser i tidningarna att det är tid att binda sina lån kommer det att vara för sent. Torsten Thuressons tes för att det blir så är att kronans kraftiga försvagning är en devalvering som kommer att sätta igång en inflation. Då kommer räntan att stiga och det kommer att gå snabbt.