Inga av de stora mejerierna i Sverige har några planer på att lätta på kraven för sina ekoproducenter. Det är Krav-certifiering som gäller även fortsatt för att få leverera eko-mjölk.

Det skiljer inte mycket i betalning för gårdar som producerar konventionell mjölk respektive eko-mjölk. Det gör det allt svårare att motivera ekologisk produktion om man enbart ska se till gårdens intäkter. I Sverige är Krav standard för eko-gårdarna, en stark men tuff certifiering. För en ekologisk mjölkgård hade arbetet kunnat bli något enklare om gården arbetat utifrån standarden för EU-ekologiskt istället för en certifiering hos Krav. Men inget av de stora mejerierna har några planer på att gå över till ett sådant system.

Nyligen presenterade Arla de senaste förändringarna i sitt mjölkpris. Den här gången höjdes betalningen för den konventionella mjölken men betalningen för eko-mjölken lämnades oförändrad. Skillnaden i betalning för de olika produktionsformerna är nu endast 51,2 öre per kilo mjölk hos Arla.

Krav står för ett starkt regelverk med hög standard för ekologisk produktion. Inom EU finns något som kallas EU-ekologiskt och representeras av det lilla gröna lövet. Ett svagare regelverk men ändå klassat som ekologiskt inom unionen. Klassningen har dock inte ansetts vara tillräckligt bra för att svenska mejerier ska vilja nyttja den. Inget av de stora mejerierna tar emot någon eko-mjölk som kommer från gårdar som enbart jobbar utifrån EU-ekologisk standard.

Arla är Sveriges största mejeri och där är det enbart Krav-gårdar som får leverera eko-mjölk. EU-ekologiskt har inte varit uppe som ett alternativ.
– Vi har hela tiden värderat att Krav är ett så pass starkt varumärke i sig, och ett märke som konsumenten litar på, så därför har vi valt att vara kvar i Krav helt enkelt, säger Åse Arnbratt, senior manager, hållbarhet och kommersialisering hos Arla.

Arla finns i flera länder. Eko-produkterna är dock något som inte säljs länderna emellan. Krav är en svensk märkning men i både Danmark och Tyskland följer eko-producenterna självpåtagna regelverk som har högre standard än EU-ekologisk.
– I Danmark jobbar de ju med Ø-märket vilket är en statlig certifiering där de har krav över EU-förordningen. I Tyskland finns ett antal certifieringar exempelvis Bioland, säger Åse Arnbratt.

Hon förklarar också varför priset för ekomjölk inte riktigt hänger med den konventionella just nu och det är kopplat till den kostnadsutveckling vi har totalt sett.
– Vi tror ju på eko även framåt. Men konsumenterna är lite mer priskänsliga just nu. Så man kanske inte väljer att köpa den lite dyrare ekomjölken. Därav så blir det att vi får större överskott på eko, säger hon.

För Falköpings mejeri så har man valt vägen att samtliga mjölkproducenter som vill leverera ekologisk mjölk måste vara certifierade enligt Krav:s regelverk.
– Våra konventionella leverantörer har revision enligt IP-sigill och våra ekologiska enligt Krav, säger Monica Björling med ansvar för kvalité och miljösamordning på Falköpings mejeri.

Hade de valt att jobba med olika typer av certifieringar skulle de tvingats att särskilja mjölken och det hade även varit svårt att klara den Krav-certifiering som de själva har för sina ekologiska produkter.

Hos Norrmejerier är Stina Printz hållbarhetschef. Även där gäller det att producenter som vill leverera eko-mjölk måste vara Krav-certifierade. Något som hon anser tillför dem flera mervärden.
– Krav-certifieringen är ju starkare än den vanliga EU-ekologiska. Den har fler krav vilket vi tycker är viktigt. Så i dagsläget har vi det kravet att alla ekomjölk-producenter ska vara Krav-certifierade, säger hon.

Hos Skånemejerier är situationen likartad som hos övriga mejerier. Det är bara Krav som gäller för de producenter som vill leverera ekomjölk.
– Alla gårdar är krav-certifierade och i dagsläget så finns diskussioner kring att förändra det, säger Camilla Ohlsson, hållbarhetschef Skånemejerier.