Är ekologisk odling bättre för miljön än konventionell odling? Svaret beror på vilken typ av måttstock du använder för att jämföra miljöpåverkan. Det visar en genomgång av tidigare forskning, gjord av Agrifood Economics Centre på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Sverige har mål om att 30 procent av jordbruksarealen ska vara ekologisk 2030. Ekologisk odling kräver dock mer mark än konventionell odling samtidigt som behovet av en effektiv markanvändning ökar med en ökande efterfrågan på livsmedel och biobränslen. Därför är det viktigt att veta om ekologisk odling är bättre för miljön när mer mark behövs för att uppnå samma produktion livsmedel som konventionell odling.

Olika resultat beroende på om hektar eller skörd är utgångspunkt
Agrifood Economics Centre har just avslutat ett projekt där de gått igenom tidigare forskning för att belysa kunskapsläget om ekologisk odlings miljöeffekter. De hoppas kunna bidra med underlag för framtida samhällsekonomiska analyser av svensk ekologisk odling. I projektet har de tittat på tre miljöfaktorer: biologisk mångfald, näringsläckage och utsläpp av växthusgaser.

– Vår sammanställning tyder på att när miljöpåverkan mäts per hektar åkermark ger ekologisk odling ökad biologisk mångfald, mindre näringsläckage och lägre utsläpp av växthusgaser. Men om miljöpåverkan i stället beräknas utifrån hur mycket mark som krävs för att producera en bestämd mängd livsmedel, ja, då finner vi att ekologisk odling enbart har en positiv effekt på biologisk mångfald. Utsläppen av växthusgaser och näringsläckage kan till och med öka ifall samma mängd livsmedel ska produceras med ekologiskt i stället för konventionellt jordbruk, säger Fredrik Wilhelmsson, föreståndare vid Agrifood Economics Centre.

Detta beror bland annat på att det krävs mer jordbruksmark för att producera samma mängd livsmedel vid ekologisk odling. Det minskar möjligheten att använda mark för exempelvis skogsbruk och naturområden.

– Vi drar slutsatsen att det inte är givet att ekologisk odling är bättre för miljön än konventionell odling. Det är därmed inte självklart att stöd till ekologisk odling kan motiveras utifrån hänsyn till miljön. Jordbruksstöden behöver utformas för att minska miljöpåverkan, oberoende om odlingen sker ekologiskt eller konventionellt, säger Christian Jörgensen, utredare vid Agrifood Economics Centre.

Komplicerat att bedöma odlingsmetoders miljöpåverkan
Rapporten visar hur svårt det är att mäta och bedöma miljöpåverkan. Det finns så många faktorer runt ett jordbruk och ett landskap som alla samspelar och som kan förvirra resultaten.

– Valet av måttstock är viktigt för att bedöma om ekologisk odling är bättre för miljön än konventionell odling. Det är komplicerat att mäta hur en odlingsmetod påverkar miljön. För det första skiljer sig odlingsmetoderna åt. En rättvis jämförelse dem emellan ställer stora kvalitetskrav på den naturvetenskapliga forskningen. För det andra beror resultatet på om den uppmätta miljöpåverkan ska relateras till arealens eller skördens storlek, säger Christian Jörgensen.

William Sidemo-Holm, också utredare vid AgriFood, utvecklar:
– Varje enskild odling är unik i termer av jordmån, jordbrukarens skicklighet, val av odlingssystem och platsens klimatgivna förutsättningar. Det kan därför vara svårt att avgöra om uppmätta miljöeffekter beror på att odlingen är ekologisk och inte konventionell eller på andra omständigheter som skiljer ekologiska och konventionella gårdar åt.

Utredarna vid Agrifood efterlyser fördjupad kunskap om vad som sker i andra sektorer när jordbruket är ekologiskt och inte konventionellt. Utifrån detta kan man sedan försöka göra en fullständig analys av miljöpåverkan.

I rapporten ges en bra sammanställning av det aktuella forskningsläget.
Läs rapporten i sin helhet här.