Jordbrukets och matens miljöeffekter diskuteras intensivt. Men de vanligaste analysmetoderna bortser ofta från avgörande faktorer, enligt forskartrion bakom en studie i tidskriften Nature Sustainability. Exempel på sådana faktorer är biologisk mångfald, jordkvalitet, giftspridning och samhällsförändringar. Dessa förbiseenden kan leda till fel slutsatser om intensivjordbruk och ekologiskt jordbruk.

Den vanligaste metoden för att bedöma miljökonsekvenserna av jordbruk och mat är livscykelanalys, LCA. Studier som använder denna metod visar ibland att ekologiskt jordbruk är sämre för klimatet, eftersom det ger lägre avkastning och därför behöver större markyta för att producera en viss mängd mat jämfört med konventionellt jordbruk. Denna slutsats drogs till exempel i en studie i Nature Communications, som rapporterades av många medier, bland annat BBC.

Men enligt tre forskare från Frankrike, Danmark och Sverige är denna LCA-tillämpning allt för förenklad, och missar därför viktiga fördelar med ekologiskt jordbruk. Forskarna har analyserat en mängd LCA-studier.

– Vi är oroliga över att LCA ger en för begränsad bild, vilket riskerar att leda till dåliga politiska och samhälleliga beslut. När man jämför ekologiskt jordbruk med intensivjordbruk finns det bredare effekter som inte fångas upp tillräckligt med dagens metoder, säger Christel Cederberg på Chalmers.

Till exempel är biologisk mångfald helt avgörande för funktionen och stabiliteten i våra ekosystem. Men den biologiska mångfalden minskar världen över, och intensivjordbruket har visat sig vara en av huvudorsakerna till negativa trender såsom förluster av insekter och fåglar. I ett öppet brev i tidskriften Nature Ecology & Evolution manade 65 forskare nyligen till åtgärder inom jordbruket för att insektsnivåer ska bevaras och återhämta sig.

Jordbruket upptar globalt mer än en tredjedel av vår landyta, så kopplingar mellan jordbruk och minskad biodiversitet har oerhört stor betydelse.

–Vår analys visar att dagens LCA-studier sällan räknar in effekterna på biologisk mångfald, och därför missar fördelen som ekologiskt jordbruk har. Tidigare studier har visat att ekologiska åkrar har runt 30 procent högre biodiversitet än konventionella åkrar, säger Marie Trydeman Knudsen på Århus universitet i Danmark.

Omfattande besprutning är ett annat orosmoln. Mellan år 1990 och 2015 ökade den globala användningen av kemiska bekämpningsmedel med 73 procent. Giftrester i mark, vattendrag och mat kan vara skadliga för människors hälsa och för ekosystem på land och i vatten, och kan orsaka förluster av biologisk mångfald.

Inom ekologiskt jordbruk används inga kemiska bekämpningsmedel. Men få LCA-studier tar med det i beräkningen.

Ännu en aspekt är jorderosion och minskad markbördighet som orsakas av ohållbara jordbruksmetoder – även det är något som sällan beaktas i LCA-studier. Därför missar man ofta fördelarna med ekologiska metoder såsom bättre växtföljder och naturlig växtnäring.

Avgörande är att LCA utvärderar miljöeffekter per kilo produkt. Det gynnar intensivjordbruk som kan ha lägre belastning per kilo produkt, men högre belastning per hektar landyta.

– Med LCA tar man bara med den totala avkastningen i beräkningen. Ur det perspektivet stämmer det förstås att intensivjordbruk ofta presterar bättre. Men detta är inte hela sanningen när vi tittar på det större jordbruksekosystemet. Ett varierat odlingslandskap med mindre fält, fler häckar och stenmurar och många olika grödor ger andra fördelar – till exempel högre biologisk mångfald, säger Hayo van der Werf på forskningsinstitutet INRAE i Frankrike.

Den produktbaserade livscykelanalysen misslyckas också med att fånga in nyanserna hos agroekologiska jordbrukssystem, som ekologisk odling är ett exempel på, vilka förlitar sig mer på naturliga processer och anpassas till lokala ekosystem. LCA behöver en mer finjusterad metodik, menar Christel Cederberg.

En annan brist är när hypotetiska ”indirekta effekter” tas med i beräkningen. Exempelvis antagandet att den lägre avkastningen hos ekologiskt jordbruk automatiskt kan översättas till ökade koldioxidutsläpp, på grund av högre markanspråk som kan leda till avskogning. Att värdera sådana indirekta effekter är problematiskt.

– Ta till exempel den ökande efterfrågan på ekologiskt kött. Med traditionella LCA-studier förutsätter man att den totala köttkonsumtionen kommer att förbli oförändrad, och att större arealer därför kommer att behövas. Men konsumenter som blir motiverade till att köpa ekologiskt kött av miljömässiga och etiska skäl kommer troligtvis också köpa mindre kött. Det har knappt gjorts några studier om den här typen av konsumentbeteende, så det är väldigt svårt att räkna in effekterna av sådana sociala skiften nu, säger Hayo van der Werf.

– Dagens LCA-metodik och tillämpningar är helt enkelt inte tillräckligt bra för att utvärdera agroekologiska odlingssystem, såsom ekologiskt jordbruk. Metoden behöver utvecklas och kopplas ihop med andra verktyg för miljöutvärdering för att få fram en mer balanserad bild, säger Christel Cederberg.