Riksrevisionens nya granskning uppger att insatser för att minska utsläppen från jordbruket är otillräckliga, att trots kostnadseffektiva åtgärder går klimatomställningen långsamt. Samtidigt är svenskt jordbruket primära uppgift är att producera mat. Då måste åtgärderna för klimatomställningen vara realistiska och inte hota jordbrukets konkurrensförmåga.

Det anser man på LRF och menar att Sveriges lantbrukare inte själva kan ta kostnaderna för ett fossilfritt svenskt lantbruk, som enligt LRFs gröna omställningsrapport, beräknas kosta drygt 4 miljarder kronor per år.
Riksrevisionen uppmanar regeringen att sluta subventionera fossila bränslen. Om det styrmedlet ska fungera måste det finnas tillgänglig teknik. Idag finns det ingen storskalig teknik att tillgå som möjliggör konkurrens på liknande villkor. Sverige har inte råd med ökade kostnader för jordbruket och styrmedel som inte går att genomföra på gårdsnivå, inte minst med tanke på att klimatet blir en av de stora förlorarna.
– Riksrevisionen har granskat jordbruket på systemnivå, men de missar verkligheten på gårdsnivå. Om drivmedel dramatiskt dyrare utan fungerande alternativ tappar svenska bönder konkurrenskraft och Sverige riskerar ökad import av livsmedel med större klimatpåverkan. Alla åtgärder måste väga mot att Sverige ska kunna producera mat. Vi blir annars sårbara utan en fungerande livsmedelsproduktion och -beredskap, säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.
Han menar att det är tydligt att många klimatåtgärder inte är företagsekonomiskt lönsamma för den enskilde lantbrukaren. Därför måste samhället ta ett större ansvar i de investeringar som krävs för att klimatanpassa jordbruket.
LRF ser positivt på att rapporten lyfter stöd till fång- och mellangrödor som kostnadseffektiva insatser, men understryker att det krävs mer.
– Lantbruket står redo att göra mer, men vi behöver långsiktiga spelregler och ett närmare samarbete med hela livsmedelskedjan, säger Palle Borgström.
Många lantbrukare är beredda att investera i klimatåtgärder. Därför är LRF är kritisk till att Klimatklivet har exkluderat stöd till biogasanläggningar som producerar el och värme. Biogasanläggningar bidrar inte bara till klimatnytta utan också till beredskap och effektförsörjning i områden med kapacitetsbrist.
LRF saknar också en analys av de bredare nyttor som klimatåtgärder i lantbruket medför – såsom biologisk mångfald, ekosystemtjänster och cirkulär matproduktion. Dessutom är det problematiskt att Klimatklivet inte tillåter stöd till investeringar i fossilfri mineralgödselproduktion, trots att detta är en viktig del av omställningen.
– Att inkludera lantbruket i ETS2 utan att erbjuda rimliga ersättningssystem skapar en konkurrensnackdel för svenska bönder. Det riskerar att öka importen av livsmedel, vilket går emot målet om ökad svensk matproduktion och stärkt livsmedelsberedskap. Regeringen kan se till att möjliggöra att utbyggnad av biogasproduktion fortsätter. Även att förlusten av ETS2 kompenseras så Sverige har en grund för både konkurrenskraftigt jordbruk och klimatomställning, säger Palle Borgström.
Avslutningsvis menar Palle Borgström att jord- och skogsbruket är näringar som binder kol naturligt. LRF förväntar sig att det tas med framtida beräkningar kring livsmedelsproduktionens klimatpåverkan. Lantbrukets klimatomställning är ett samhällsintresse och en möjlighet, inte en kostnad som den enskilde lantbrukaren ska bära ensam.