Jordbruksverket går inte på regeringens linje om att införa en djurvälfärdsersättning för dikor. Myndigheten kommer inte att föreslå någon djurvälfärdsersättning för dikor  år 2027. I stället utreder man möjligheterna att öka nötkreatursstödet från 2028.

I början av januari gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag i 2026-års regleringsbrev att ta fram förslag på djurvälfärdsersättning för dikoproduktion. Bakgrunden är att den svenska nötköttsproduktionen behöver stärkas och Jordbruksverket skulle presentera förslaget senast den 1 mars.
Jordbruksverket lutar sig mot vad EU-kommissionens förslag öppnar för. Men eftersom både budget och regelverk för CAP efter år 2028 fortfarande förhandlas råder dock stor osäkerhet kring ett sådant stöd menar man på LRF som är djupt kritiska till att Jordbruksverket inte går på regeringens linje.
Enligt LRF behövs verkligen en ordentlig satsning för att hantera dagens brist på svenskt nötkött och för att möjliggöra en framtida ökning av den svenska livsmedelsproduktionen.
– Detta är inte alls den starka signal till nötköttsproducenterna som vi hade hoppats på. Att vänta på en oviss förstärkning i nya CAP stärker inte investeringsviljan idag. Och nivån som föreslås om en ersättning skulle införa täcker inte kostnaderna för att hålla dikorna på bete.   Vill man på riktigt öka livsmedelsproduktionen och åtgärda nötköttsbristen så är detta fel väg säger Mikaela Johnsson, vice ordförande LRF.
– Svenska lantbrukare har en alltför svag lönsamhet för att långsiktigt bära den produktion Sverige behöver. För att vi ska kunna möta den starka efterfrågan på svenskt nötkött, investera i framtiden och bidra till Sveriges försörjningsförmåga krävs tydliga, kraftfulla och långsiktiga politiska beslut. Vi behöver konkurrensvillkor som matchar omvärlden inte ytterligare hinder, menar Mikaela Johnsson.
Konsumenternas efterfrågan på svenskt nötkött är fortsatt hög, och en konkurrenskraftig och lönsam svensk produktion är avgörande för landets försörjningsförmåga. För att möjliggöra en hållbar och långsiktig ökning av produktionen krävs investeringar som stärker näringen.
– Svenskt kött står i dag för viktiga mervärden som lägre klimatavtryck, god djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning. Det är värden som både konsumenter och lantbruket värdesätter men de innebär också betydande extrakostnader för svenska bönder, jämfört med producenter i många andra länder, avslutar Mikaela Johnsson.

Mikaela Johnsson, vice ordförande LRF