Ett smalare och kraftfullare landsbygdsprogram som är enklare både för stödmottagare och myndigheter – det är målbilden i det förslag som Jordbruksverket har lämnat till regeringen. Förslaget innebär ett ökat fokus på jordbruket och den hållbara matproduktionen samt en tydlig prioritering av miljö- och djurvälfärdsersättningar. Jordbruksverket föreslår även att stöd till bredbandsutbyggnad och kommersiell service flyttas bort från landsbygdsprogrammet och i stället hanteras inom de nationella stöd som redan finns till detta.

EU:s jordbrukspolitik, och det svenska genomförandet av denna politik, får ofta kritik för att vara krånglig och administrativt kostsamt för både lantbrukare och myndigheter.

Landsbygdsprogrammet innehåller stöd som är finansierade av både EU och Sverige, med många detaljerade regler som styrs från EU. Riksrevisionen framförde i sin granskning av landsbygdsprogrammet 2014-2020 (RiR 2018:26) kritik mot att programmets struktur är komplex och svåröverskådlig. Enligt Riksrevisionen har det försvårat möjligheterna att nå programmets mål och lett till administrativt merarbete och längre handläggningstider. Jordbruksverkets uppfattning är att det finns en stor samsyn för ett enklare och mer fokuserat landsbygdsprogram.

Jordbruksverket har därför överlämnat ett förslag till regeringen om ett förändrat landsbygdsprogram under 2021 och 2022, då dagens program förlängs. Förslaget ska också ses som ett inspel till hur stöden kan fokuseras även 2023 och framåt. Jordbruksverket föreslår att stöd till landsbygdsutveckling, utöver jordbruket, från och med 2023 fokuseras till Leader. Det är viktigt att ta tillvara leadermetodens styrkor, det vill säga det stora lokala engagemanget där lokala utvecklingsstrategier kan ta ett helhetsgrepp över behoven.

Livsmedelsstrategins mål prioriteras
Jordbruksverket föreslår att de stöd som ska tillföras pengar inom landsbygdsprogrammet 2021-2022 effektivt ska bidra till livsmedelsstrategin, en konkurrenskraftig matproduktion som också når de svenska miljömålen.

– Såväl torkan år 2018 som årets corona-pandemi har påmint oss om vikten av en robust svensk matproduktion. Att säkerställa en lönsam och hållbar matproduktion som klarar miljö- och klimatutmaningar är en central fråga för Sverige. Ledstjärna för vårt förslag är den livsmedelsstrategi som riksdagen beslutade om för tre år sedan, säger Christina Nordin generaldirektör för Jordbruksverket.

Därför föreslår Jordbruksverket att

ersättningar till jordbrukets viktiga miljöarbete ska prioriteras högt. Jordbruksverket betonar vikten av stabilitet för att ge jordbrukarna förutsättningar att långsiktigt planera sin ekonomi och verksamhet. Därför föreslås hög prioritering av miljö- och djurvälfärdsersättningar, ersättningar till ekologisk produktion samt till kompensationsstöd som är en ersättning till områden där det är svårare att driva jordbruk.
antalet projekt- och företagsstöd minskas väsentligt. För att minska de problem Riksrevisionen identifierat, med höga administrativa kostnader och försenade utbetalningar, föreslås färre stöd. Investerings- och projektstöd som framöver bör prioriteras är kompetensutveckling, rådgivning och samarbete som bidrar till livsmedelsstrategin och miljömålen, samt investeringsstöd för jordbrukets konkurrenskraft och miljöinvesteringar till våtmarker.
– När vi konsumenter handlar svensk mat, som mjölk och potatis, betalar vi inte för allt det extra arbete svenska jordbrukare utför för att få en mer miljö- och klimatvänlig produktion. Istället ersätter landsbygdsprogrammet jordbrukare för dessa miljötjänster som bidrar till ökad biologisk mångfald och mindre övergödning av våra vatten, förklarar Christina Nordin. Ersättningarna utgör dessutom en viktig del av jordbrukarnas inkomster och bidrar därför även till konkurrenskraften inom jordbruket.

Nationella stöd till bredband och service
Jordbruksverkets föreslår att stöd till bredband och kommersiell service flyttas från landsbygdsprogrammet, och i stället hanteras inom de nationella stöd som redan finns idag.

– Fortsatta investeringar i bredband är helt avgörande för utvecklingen av såväl landsbygderna som det moderna, högteknologiska jordbruket. Samtidigt menar vi att det blir mer effektivt för samhället om Post- och telestyrelsen respektive Tillväxtverket, som är expertmyndigheter för dessa frågor, utformar stöden framöver. Redan i dag finns det nationella stöd både för service och bredband. Genom att flytta stöden från landsbygdsprogrammet kan Jordbruksverket lägga ännu mer kraft på de frågor som direkt kopplar till livsmedelsstrategin, säger Christina Nordin.