Biobädden utvecklades av forskare och lantbrukare i Sverige för 20 år sedan. Nu ska JTI sprida kunskap om biobädd-tekniken bland Latinamerikas lantbrukare med stöd av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO och med finansiering från forskningsrådet Formas.
– Det här är en möjlighet för oss att sprida svensk teknik internationellt genom FAO:s kommunikationsnätverk, säger Maria del Pilar Castillo, numera forskare vid JTI, och en av dem som deltog i den grupp av SLU-forskare och lantbrukare som utvecklade biobädden.
Biobädden är en enkel och billig uppfinning, som kan skydda miljö och människor från föroreningar av bekämpningsmedel. Den består av en cirka 60 cm djup grop fylld med en blandning av till exempel halm, matjord och torv, täckt med ett lager av gräs och med ett ogenomsläppligt lager av lera i botten.
Om man bygger en ramp över en biobädd, där lantbrukssprutor kan köra upp vid påfyllning av bekämpningsmedel, samlas kemspillet upp i biobädden och kan brytas ner av mikroorganismer i biobäddens biologiska material.
Maria del Pilar Castillo har tidigare tillsammans med bland andra Leticia Pizzul, forskare vid JTI, arbetat med biobäddar i Latinamerika och Kina.
– Men erfarenheterna från det samarbetet är fortfarande begränsade till enstaka grupper i respektive land. Det finns behov av att organisera och anpassa informationen om biobäddar så att den kan spridas mer effektivt, säger Maria del Pilar Castillo.
Det ska nu ske genom ett kommunikationsprojekt, där forskarna tillsammans med en kommunikatör vid JTI ska ta fram foldrar som beskriver problemet med förorening av kemiska bekämpningsmedel och manualer som visar hur man konstruerar en biobädd. Materialet ska göras på engelska och spanska, liksom den webbplats som ska byggas där man kan samla och utbyta information om biobäddar.
JTI:s forskare ska tillsammans med FAO se till att materialet fungerar som det är tänkt och hamnar där det gör nytta.
Den svenska biobädden används i dag i många europeiska länder. År 2013 fanns ungefär 5 000 biobäddar i Europa. Svensk forskning visar att utbildning av lantbrukare, rådgivare och återförsäljare av bekämpningsmedel tillsammans med introduktion av biobäddar, har positiv effekt på vattenkvaliteten kring
– Det är viktigt att göra tekniken känd i Latinamerika, där behovet av bekämpningsmedel är mycket större än i Sverige på grund av klimat och intensiv året-runt-odling, säger Maria del Pilar Castillo, som liksom Leticia Pizzul ursprungligen kommer från Sydamerika och därför är väl bekanta med den delen av världen.
Kommunikationsprojektet ska genomföras under år 2015 och stöds av det statliga forskningsrådet Formas med drygt 500 000 kr.