Att odla vall – gräs och baljväxter – omväxlande med andra grödor har många positiva effekter. Trots det väljs vallen allt oftare bort. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, har fått 1,5 miljoner kr från Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) för att lyfta fram vallens värde.
– En tänkbar anledning till att vallen inte får större intresse när det gäller till exempel biogasproduktion, är att man inte tar hänsyn till vallens alla positiva egenskaper i växtföljden – varken ur ekonomisk eller miljömässig synpunkt, säger Pernilla Tidåker, forskare på JTI.
Under två år ska hon tillsammans med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och en konsult i lantbruksekonomi studera hur ekonomi och miljö påverkas när kortvariga vallar införs i växtföljder med endast ettåriga grödor. Den ekonomiska analysen ska bland annat visa vilket pris som krävs per kilo vall för att hela växtföljden ska uppvisa samma lönsamhet med respektive utan vall. Miljöaspekter på att införa vall i växtföljden ska utvärderas genom livscykelanalyser.
Vallens positiva egenskaper i växtföljd är kända. Jämfört med ensidig odling av ettåriga grödor ökar den avkastningen i efterföljande grödor, minskar växtnäringsläckage och behovet av växtskyddsmedel samt ökar kolinlagringen i marken, vilket motverkar negativa klimateffekter.
– Odling av vall i spannmålsdominerade växtföljder kan dessutom delvis kompensera för negativ påverkan från indirekta markanvändningsförändringar, någonting som allt mer lyfts fram när man diskuterar odling av bioenergigrödor, säger Pernilla Tidåker.
Indirekt markanvändningsförändring, på engelska “indirect land use change” (iLUC) avser den miljöpåverkan som uppstår när livsmedelsgrödor måste odlas på andra ställen för att marken används för odling av bioenergigrödor.
– Men för att det ska vara intressant för lantbrukaren att använda vall i växtföljden, måste det också vara lönsamt, säger Pernilla Tidåker.
En renodlad växtodlingsgård behöver kunna avsätta den vall som odlas, till exempel som foder till hästar och nötkreatur eller som substrat till biogasproduktion.
Projektet ska pågå till och med 2015 och riktar sig till flera målgrupper. Dels de som vill göra växtodlingen mer miljö- och kostnadseffektiv genom att införa vall i växtföljden, och som vill veta vilket pris som krävs för att den ska vara intressant att odla. Dels de som vill använda vall som substrat i biogasproduktion.