Det finns en regel som säger att när djur kommer från konventionellagårdar ska man tillämpa särskilda åtgärder som screeningtester och karantänperioder, beroende på lokala förhållanden. Den här regeln ger ett tydligt stöd för att om man köper icke ekologiska avelsdjur så kan djurägaren ha dem i karantän inomhus.

Jordbruksverket rekommenderar att man har det. Dels bryter det smittkedjan för parasiter om djurens träck inte kommer ut på betesmarken, dels kan eventuella andra sjukdomar bryta ut innan de nyinköpta djuren träffar de djur som redan finns på gården.

Om man köper ekologiska djur finns det ingen regel om karantän. Däremot är det i ekologisk produktion tillåtet att isolera enskilda djur av veterinärmedicinska skäl. Det finns också allmänna regler om att man som ekologisk företagare alltid ska vidta förebyggande åtgärder och försiktighetsåtgärder i hela sin produktion. Någon form av karantän för inköpta djur anser vi ingår i detta förebyggande arbete även om man köpt ekologiska djur.

Rekryteringstid och rastgård ute
För att slippa konflikten mellan krav på bete och karantän kan en lösning vara att rekrytera sina avelsdjur utanför betessäsongen. Då går det ju att hålla de inköpta djuren i karantän inomhus.

Om du rekryterar tjurar äldre än ett år finns det inte krav på bete, men däremot utevistelse. Om du har sådana tjurar på en hårdgjord platta utomhus under deras karantän följer du det ekologiska regelverket oavsett vilken tid på året du rekryterar dem. Även om du måste rekrytera andra djur än tjurar under betessäsongen kan en hårdgjord platta utomhus vara ett alternativ till karantän inomhus. Tänk på att rastgården inte ska vara i anslutning till det bete där dina andra djur går. Det ska vara ett eget utrymme avskilt från de hagar och andra utrymmen som resten av flocken är i.

Den som har många möjliga betesmarker kan också ha karantän på en mark som inte ska användas för bete under kommande säsong.

Råd om karantän
Både Gård & Djurhälsan och Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, har mycket bra information om smittskydd på sina webbplatser.

Sätt alltid djur som kommer från andra gårdar i karantän. Det gäller inte bara när du köpt djur, utan också om du har djur utlånade och de kommer tillbaka till din gård.

Rekommendationen från både SVA och Gård & Djurhälsan är att de djur du håller i karantän ska vara isolerade från gårdens andra djur under minst 4 veckor. Isoleringen kan ske i en egen byggnad, egen rastgård eller på ett eget bete. Om du har några utslagsdjur kan de gå med de inskaffade djuren, särskilt om du annars bara skulle ha ett djur i karantän. Det är stressande för flockdjur att vara utan artfränder. Om utslagsdjuren blir sjuka kan det också vara ett tecken på att det nya djuret fört med sig en smitta.

När du sköter djuren i karantänen ska du ha separat utrustning och andra kläder än de du har när du sköter dina andra djur.

Ta träckprov
Ta träckprov redan första dagen i karantän. Be laboratoriet att odla fram eventuella larver och artbestämma dem. I ekologisk produktion får du inte avmaska förebyggande, men om det finns en parasitsmitta får du avmaska. Om du avmaskat, följ upp med en ny träckprovtagning 7–14 dagar efter denna.

Leta efter yttre parasiter. Om det finns en stark misstanke om till exempel lusförekomst bör du behandla djuren mot det, men efter att en veterinär har intygat behovet.

Om inte klövarna var nyverkade när djuren lämnade säljarens gård är det bra att passa på och verka dem. Du kan låta djuren stå i ett klövbad direkt efter verkningen. Klövbad som inte är läkemedelsklassade är i nuläget inte reglerade i den ekologiska lagstiftningen. Det innebär att man kan använda dem för djur i karantän om det behövs för att till exempel skydda sin besättning mot fotröta.