En ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet undersöker hur spannmålsskördarna i Sverige har utvecklats och hur många grödor och på vilka arealer de odlats har ändrats från 1960-talet till idag. Resultaten visar att spannmålsskördarna har ökat i de flesta län i södra Sverige och att möjligheterna för att odla fler olika grödor har ökat sedan 1960-talet, vilket kan öka Sveriges självförsörjningsgrad om denna potential utnyttjas.

Avhandlingen analyserar också strategier för att mildra extremväders effekter på skördarna.
Sveriges skördar påverkas av klimatförändringarna på olika sätt, enligt doktoranden Hanna Sjulgård, som förklarar:
– En högre medeltemperatur ger längre växtsäsonger och möjliggör ökad produktivitet och fler grödor. Men samtidigt ökar risken för skördeförluster på grund av extremväder som torka, hetta och skyfall.
Resultaten i hennes avhandling visar att spannmålsskördarna i södra Sverige successivt ökat, medan nivåerna i norra Sverige legat mer stabila i jämförelse sedan 1960-talet.
– Denna utveckling i söder pekar på en fortsatt potential för högre spannmålsproduktion. I norr finns också möjlighet att öka skördarna med de mer gynnsamma odlingsförhållanden som följer av klimatförändringarna, som högre medeltemperatur och längre växtsäsong. Det här är viktig kunskap när vi nu i Sverige ofta diskuterar frågor som högre självförsörjningsgrad, säger Hanna Sjulgård.

Avhandlingen visar också att grödors sårbarhet för extremväder varierar geografiskt. Grödor i norr påverkas mer negativt av kraftiga regn men gynnas av en högre medeltemperatur, medan grödor i söder är mer känsliga för torka. Hanna Sjulgård betonar vikten av plats- och grödspecifika strategier för att hantera risker och minska skördeförluster.
– Det är viktigt att kunna identifiera väderkänsliga län och grödor i Sverige, så att vi kan utveckla regionala jordbruksprogram och klimatanpassningsstrategier. Denna kunskap kommer också att vara avgörande för att stärka Sveriges självförsörjningsgrad, säger Hanna Sjulgård.

En annan del av avhandlingen analyserar förändringar i grödodiversitet på länsnivå, där resultaten visar att möjligheterna att odla olika grödor har ökat sedan 1960-talet. Exempel på denna utveckling är påbörjad majsodling i södra Sverige och en ökad odling av höstvete i Dalarna.
– Ökad diversitet av grödor kan gynna viktiga ekosystemtjänster men också hjälpa lantbrukare att sprida ekonomiska risker vid skördeförluster på grund av extremväder, säger Sjulgård.

Resultaten i avhandlingen visar också att klimatförändringarnas effekter, som högre medeltemperatur och längre växtsäsong, kan bana väg för att mer värmekrävande grödor kan odlas längre norrut, och att nya grödor kan introduceras i södra Sverige.