CFIT är en unik teknologi för minskad klimatpåverkan. Data om foderintag jämförs med mjölkproduktionen per ko för att avelsarbetet ska ge kor med hög fodereffektivitet.

Cattle Feed Intake System (CFIT)-anläggningar, samlar data för att beräkna det som kallas Nordic Saved Feed Index. Datan som samlas in används i avelsarbetet och är en del av Nordisk Avelvärderings (NAV) avelsindex NTM. CFIT visar vilka djur som ger minst klimatavtryck genom att mäta foderkonsumtion och viktutveckling varje dag i ett vanlig stall. För att räkna ut effektiviteten används data från Kokontrollen® och gårdens egna system.

Världsledande teknologi
VikingGenetics, som utvecklat teknologin, har nära 30 anläggningar i sina tre ägarländer. Bedömningen är att det kommer att finnas mer än 1 300 000 registringar av kors foderintag per dag innan året är slut.

– Ur ett internationellt perspektiv ligger svensk mjölkproduktion redan bra till vad gäller högt producerande och resurseffektiva kor och därmed låg klimatpåverkan, men vi vill förstås bli ännu bättre. Att ha anläggningar i alla nordiska länder är viktigt för att länders förhållanden, som olika foderstrategier, ska tillvaratas både i avelsarbetet och för att dra slutsatser om optimala fodergivor för klimat och lantbrukarens ekonomi. Den nya teknologin är intressant för avelsarbetet i Sverige och globalt, och är en viktigt del i en ännu mer hållbar mjölk- och nötköttsproduktion i Sverige. Satsningen överensstämmer också väl med den teknikutveckling vi i Växa vill att svensk mjölkproduktion ska förknippas med, säger Gustav Jahn.

Kalset Mjölk först i Sverige
Under de senaste månaderna har det pågått arbete med att identifiera en lämplig gård för installation i Sverige, och installationen är nu gjord hos Anna och Hans Samuelsson på Kalset Mjölk.

– Det är ett spännande projekt att jobba med, och det känns smått overkligt att vi nu fått se de första bilderna från CFIT-kamerorna. 3D-kamerorna visar mängden foder på foderbordet och volymen foder som varje djur ätit. Dessa uppgifter jämförs sedan med mjölkmängd per ko och det blir tydligt vilka kor som är mest fodereffektiva. Det är viktigt med mer data på fodereffektivitet för den röda rasen och från kor i Sverige och Finland då den data som använts hittills är från danska kor. CFIT visar att genetisk selektion är en viktig pusselbit för att öka fodereffektiviteten och reducera klimateffekterna från nötkreatur, säger Emelie Oskarsson.

Siffror från en undersökning som använder data från CFIT visar att den genetiska selektionens bidrag till ökad fodereffektivitet motsvarar reducerade utsläpp om hela 3,2 millioner kg CO2eq. om året. År 2050 skulle den optimerade genetiska selektionen innebära cirka 20 procent lägre totala utsläpp från VikingGenetics hemmamarknader i Danmark, Sverige och Finland. Motsvarande möjligheter finns på andra marknader.